När någon har avlidit måste man göra en bouppteckning. Nedan finner du en kortare sammanfattning av vad en bouppteckning är!

Om Oss

På Bouppteckning.se gör du bouppteckningen enkelt själv! Med vår Gör-det-själv-guide blir du snabbt klar och slipper gå till juristbyrån eller lägga tid på att göra allt själv utan bra vägledning!

  • Spara tid! Du får all information på ett ställe och kan göra alla uppgifter hemifrån!
  • Slipp stress! Tydlig vägledning med enkla instruktioner och förklarande exempel för alla steg!
  • Tryggt! Skriven av juridiska experter och välbeprövad med över 25.000 användare 2018!
  • Allt ingår! Komplett guide med färdiga mallar, avtal, mötesinstruktioner, checklistor, m.m.
  • Även arvskiftet! Guide för arvskiftet ingår med bl a mallar för arvskifteshandlingen!

En bouppteckning är kortfattat ett dokument som innehåller information om den avlidnes och eventuell efterlevandes tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare samt eventuella efterarvingar och testamentariska arvingar. Bouppteckningen är en legitimationshandling för dödsboet och används främst för att kunna fördela arv och avsluta dödsboet.

En bouppteckning måste utföras

När en person avlider måste man i normalfallet förrätta en bouppteckningen inom tre månader från dödsdagen. Efter förrättningen har man en månad på sig att skicka in handlingarna till Skatteverket.

Om inte bouppteckningen skickas in i tid kan den som är skyldig att lämna in bouppteckningen får en uppmaning att skicka in handlingarna inom ett visst datum för att undvika ett bötesbelopp. Skatteverket kan även bestämma att någon annan ska förrätta bouppteckningen. Denna person får då betalt av dödsboet för att utföra bouppteckningen.

Dödsboanmälan
Undantag från kravet på bouppteckning kan ske om den avlidne inte har någon fast egendom samt att tillgångarna inte täcker begravnings- och bouppteckningskostnaderna. Då kan man istället få göra en dödsboanmälan. Om man vill göra en dödsboanmälan så behöver man vända sig till socialkontoret i kommunen där den avlidne var folkbokförd. Socialkontoret avgör sedan om dödsboet uppfyller kraven för att få göra en dödsboanmälan eller ej.

Dödsboanmälan är en enklare form av bouppteckning och som måste ske inom två månader från dödsdagen. Blankett får man hos Skatteverket efter godkännande från kommunen.

Närmast anhörig av ansvarig

Det är den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi som har ansvaret att bouppteckningen blir utförd. Detta är vanligtvis efterlevande make/maka/partner eller sambo. Om det inte finns någon specifik person som är närmast anhörig, så är det dödsbodelägarna tillsammans som har ansvaret för att bouppteckningen utförs.

Ansvar för att bouppteckningen innebär inte att man måste utföra allt själv. Personen som har ansvaret har rätt att beställa bouppteckningstjänster för att få hjälp med bouppteckningen. Dessa kostnader bekostas av dödsboet och behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare.

När det inte finns några dödsbodelägare, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Den utsedda förrättaren får då betalt av dödsboet för sitt uppdrag.

Kostnad för bouppteckningen

Bouppteckningskostnader bekostas av dödsboet. Om man inte kan betala direkt från dödsboet, så kan valfri person göra ett utlägg som sedan återbetalas senast vid arvskiftet. Begravnings- och bouppteckningskostnader är sk ”prioriterade skulder”, vilket innebär att kostnaderna ska betalas före andra skulder om den avlidne inte har tillräckligt med tillgångar för att täcka samtliga skulder. Anledningen till detta är förenkla för dödsbodelägarna så att de inte behöver prioritera bort hjälp med begravning och bouppteckning om den avlidne hade mycket skulder.

Om man tar hjälp en en traditionell juristbyrå, så tar de vanligtvis betalt per timme (allmänna rättshjälpstaxan ligger för närvarande på 1 654 kr/timme). Man brukar först träffas för att gå igenom arvssituationen, sedan förser man juristen med alla dokument och därefter träffas man på juristbyrån för ett förrättningsmöte med alla arvingar. Ett enklare ärende brukar ta minst 6-7 timmar, vilket ger ett pris på minst 10 000 kr.

Begravningsbyrån använder sig normalt av liknande arbetssätt, men har ofta en något lägre timpenning vilket brukar innebära ett pris ca 7 000 – 8 000 kr för en enklare bouppteckning.

En bouppteckning behöver dock inte kosta någonting. Om man väljer partners, vänner eller bekanta som förrättningsmän och gör allt jobb själv, så kostar det ingenting. Det tar dock ofta mer tid än man tror eftersom all formalia behöver vara korrekt och man riskerar även att missa saker som kan ha stora konsekvenser för hur arvet ska fördelas.

På Bouppteckning.se har vi skapat ett prisvärt och tryggt alternativ där man inte behöver betala dyra timarvoden eller vara orolig för att något ska bli felaktigt i bouppteckningen. Med vår guidning blir man istället enkelt klar hemifrån! Läs mer om vår guide här!

Bouppteckningens innehåll

Det finns inget krav på hur en bouppteckning ska utformas, men den måste innehålla följande information!

Uppgifter om den avlidne
Den avlidnes namn, adress, personnummer, civilstånd, dödsdag och folkbokföringsort.

Uppgifter om kallade personer
Uppgifter om dödsbodelägare och eventuella efterarvingar som har kallats till bouppteckningen. Man skriver ner personernas namn och personnummer, släktskap eller relation till den avlidne samt om personen har närvarat eller ej.

Uppgifter om bouppgivare
Bouppgivare är den person som känner till dödsboet bäst. Denna person har som uppgift att ta fram alla uppgifter om tillgångar och skulder, bestämma tid och plats för förrättningen samt att se till att alla blir kallade.

Uppgifter om Ingivare
Ingivare är den person som företräder dödsboet gentemot Skatteverket. Ingivaren kan vara t.ex. dödsbodelägare eller förrättningsman. Efter bouppteckningen har registrerats skickar Skatteverket tillbaka bouppteckningen till ingivaren.

Uppgifter om förrättningsmän
Förrättningsmän är två utomstående personer som ska kontrollera att uppgifterna om dödsboet som bouppgivaren har tagit fram är antecknade i bouppteckningen. Förrättningsmän är normalt partners, vänner, grannar eller arbetskollegor som inte ärver.

Övriga upplysningar
Man ska även anteckna speciella omständigheter som påverkar bouppteckningen. Det kan t ex vara att sambo begär bodelning, efterlevande make/maka/partner begär jämkning, att det finns ett testamente, m.m.

Den avlidnes tillgångar och skulder
Man antecknar den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Tillgångarna kan t ex vara fastigheter, bankkonton, värdepapper, företagsinnehav, försäkringsutbetalningar, lösöre, bil, m.m.. Skulder kan t ex vara inteckningsskulder (bolån), hyresskulder, abonnemang (el, vatten renhållning, telefon, bredband, mm) och skatteskulder. Begravningskostnader och bouppteckningskostnader ska även tas med på skuldsidan.

Den efterlevandes tillgångar och skulder
Om den avlidne var gift ska man anteckna den efterlevandes egendom. Man ska även specificera om det är giftorättsgods eller enskild egendom. Om egendomen är enskild, behöver man anteckna om egendomen är enskild pga av äktenskapsförord, gåva eller testamente.

Försäkran och underskrift
Slutligen ska bouppgivaren och de två förrättningsmännen skriva under dokumentet. Bouppgivaren försäkrar att alla lämnade uppgifter är korrekta och att inga uppgifter avsiktligen har utelämnats. Förrättningsmännen intygar att de ha kontrollerat att allt är rätt antecknat och att tillgångarna är korrekt värderade.

Kallelse och förrättningsmöte

Alla berörda personer måste får chansen att närvara under förrättningsmötet. Därför måste man enligt lag skicka ut en kallelse till samtliga personer inför mötet. Om inte kallelsen har gått rätt till eller om man har glömt att kalla en person, måste ett nytt förrättningsmöte hållas. En person som inte har närvarat på förrättningsmötet kan inte godkänna bouppteckningen i efterhand.

Kallelsen ska skickas ut i god tid. I god tid innebär två veckor innan förrättningsmötet om alla kallade personer bor i Sverige. Om någon av de kallade bor utomlands ska kallelsen skickas ut fyra veckor innan. Det är bouppgivaren som bestämmer tid för mötet och ansvarar för att alla personer kallas.

Förrättningsmötet är ett möte där dödsbodelägarna och eventuella efterarvingar eller testamentstagare, träffas för att gå igenom den avlidnes arvssituation och få vetskap om den avlidnes tillgångar och skulder. Vid mötet måste även minst en av de två förrättningsmännen deltaga.

Bouppteckningen ska godkännas av Skatteverket

När bouppteckningen är klar ska den skickas in för godkännande hos Skatteverket.  Skatteverket har tre kontor där de handlägger bouppteckningar och handläggningstiden brukar vara ca 4-5 veckor.

Den underskrivna bouppteckningen ska skickas in i original samt en bestyrkt kopia. I de allra flesta fall ska man även skicka med olika bilagor. Det kan t ex handla om fullmakter, tidigare bouppteckningar, värdeintyg, kallelsebevis, försäkringsintyg, godmansförordnande, arvsavstående, särkullbarns arvsavstående, laglottsyrkande, begäran om jämkning, förteckning av tidigare gåvor, oskiftat bo, äktenskapsförord, testamente och testamentesgodkännande.

Om Skatteverket har frågor om bouppteckningen så hör de av sig till personen man har utsett till ingivare. Vem som helst kan vara ingivare, men man bör välja den som har mest insyn över den avlidnes ekonomi.

Vad används bouppteckningen till?

En godkänd bouppteckning har bl a följande funktioner:

  • Fungerar som en legitimationshandling för dödsboet.
  • Används som underlag för bodelning och arvskifte.
  • Används för att kunna avsluta den avlidnes konton.
  • Används för att kunna ändra lagfart på eventuell fastighet.
  • Underlätta för fordringsägare att bevaka sina intressen.
  • Används i vissa fall som underlag för framtida arvskiften, t ex vid efterarv eller för oskiftade dödsbo.

Kan även användas till släktforskning
Bouppteckningar har förrättats sedan 1734 i Sverige och används ofta vid släktforskning. Från de tidigare åren saknas det en del bouppteckningar, men de bouppteckningar som finns ger svar på vilka arvingar och tillgångar den avlidne hade och fungerar som ett komplement till kyrkoböcker.

Relaterat

fakta om bouppteckning

10 saker man bör känna till om bouppteckningen

guide bouppteckning arvskifte

Gör-det-själv-guide för bouppteckning och arvskifte

ordlista bouppteckning

Ordlista för termer vid bouppteckning och arvskifte

Lycka till med bouppteckning & arvskifte!