Bouppteckning.se

På Bouppteckning.se kan du göra bouppteckningen enkelt själv! Följ vår Steg-för-Steg-guide och var trygg med att bouppteckningen blir korrekt! Guiden är skriven av juridisk expertis och hålls hela tiden uppdaterad! Du bestämmer sedan själv om, när och hur mycket du/dödsboet vill betala för hjälpen!

p p

Visste du att en vanlig bouppteckning kostar ca 10 000 kr och ett arvskifte ca 5 000 kr hos en juristbyrå? Med vår guide kan du istället göra allt själv! Om du saknar något eller om något är oklart kan du dessutom ställa frågor till oss, så hjälper vi dig!

Steg-för-Steg-guide

Följ guiden steg för steg eller använd den för dina specifika behov! När du följer guiden steg för steg kan du vara trygg med att du inte missar något viktigt! Guiden innehåller bl a tydliga steg-för-steg-instruktioner för alla moment, checklista, mötesinstruktioner, kallelser och mallar!

STEG 1 - Kom igång!

I första steget kommer vi igång med bouppteckningen!  GRÖNA  uppgifter är viktiga och  GRÅA  uppgifter utförs vid behov!

Hantera blankett & börja fyll i

För att följa guiden behöver du en blankett! Du kan välja att antingen fylla i blanketten för hand eller digitalt. Båda sätten är lika korrekta och du väljer det som passar dig bäst. Den främsta fördelen med att fylla i digitalt är att posterna under tillgångar och skulder summeras automatiskt.

Ladda ner blankett

Oavsett om du fyller i för hand eller digitalt så behöver du börja med att ladda ner blanketten. Klicka på knappen nedan och välj sedan att skriva ut eller spara pdf-filen på datorn.

För att kunna ladda ner PDF-filen behöver du Acrobat Reader. Acrobat Reader laddar nu ner gratis här! Om du har problem att ladda ner blanketten så kan blanketten även laddas ner direkt från Skatteverket här!

Bra! Nu när du har laddat ner blanketten och har den framför dig i pappersform eller i datorn kan du gå vidare med nästa steg!

Information om blanketten
Blanketten du kommer använda i min guide är Skatteverkets egna (SKV 4600). Det är Skatteverket som administrerar, registrerar och godkänner bouppteckningar. Blanketten skickas även normalt ut till den närmast anhöriga tidigast tre veckor efter dödsfallet. Det finns inget krav att använda Skatteverkets blankett, men i guiden kommer jag hela tiden hänvisa till blanketten när jag instruerar hur man fyller i olika uppgifter.

Dags att börja fylla i blanketten! Det första som ska fyllas i är uppgifter om den avlidne!

Om du redan har fått hem en förifylld blankett från Skatteverket behöver du bara kontrollera att uppgifterna är korrekta och sedan kan du gå vidare till nästa steg.

Instruktioner

  1. Fyll i uppgifter om den avlidne! Uppgifterna fylls i högst upp på första sidan (se exempel nedan).

uppgifter om avliden
Information om fälten:

  • Namn och adress: Fyll i den avlidnes adress – vid dödsfallet. Ofta väljer man att göra en adressändring av praktiska skäl efter dödsfallet, men då behöver man veta att det är den ursprungliga adressen som ska antecknas här.
  • Personnummer: Fyll i den avlidnes personnummer, inklusive de fyra sista siffrorna. Om ni inte kan den avlidnes personnummer, så kan ni få information genom att kontakta Skatteverket.
  • Dödsdag: Fyll i den dag den avlidne avled. Om ni inte vet vilket datum, så kan ni beställa ett dödsfallsintyg från Skatteverket. I dödsfallsintyget framgår det vilken dag den avlidne dog samt vilka som är närmast anhöriga. Du beställer dödsfallsintyget genom att ringa 0771-567 567 och säga ”beställa dödsfallsintyg” i talsvaret så kommer du till en handläggare ELLER genom att fylla i Skatteverket kontaktformulär!
  • Medborgarskap: Fyll i detta fält om den avlidne inte var svensk medborgare.
Ta reda på vem som ärver

Vilka som ärver och ska kallas till bouppteckningen är något ni behöver ha ordning på i bouppteckningen! I de allra flesta fall vet man vilka det är, men vi rekommenderar att ni dubbelkontrollerar med min information nedan så att ni inte har missuppfattat något. Att missa någon arvinge kan ge väldigt allvarliga konsekvenser.

Allmän Arvsordning

Arvsordningen är den ordning man ärver i. Man delar in arvsordningen i TRE ARVSKLASSER där den första arvsklassen ärver först.

  • Första arvsklassen är den avlidnes bröstarvingar, dvs barn. Varje barn får lika stor arvslott. Om ett barn är avlidet och efterlämnar egna barn (den avlidnes barnbarn), så ärver de (barnbarnen) arvslotten istället. Barnbarnen delar då på sin förälders arvslott.
  • Andra arvsklassen är den avlidnes föräldrar. Föräldrarna ärver hälften var. Om båda föräldrarna har avlidit, så ärver deras barn (den avlidnes syskon). Om en av föräldrarna har avlidit, så delar syskonen på den avlidna förälderns arvslott. Om ett syskon har avlidit, så ärver syskonets eventuella barn istället.
  • Tredje arvsklassen är den avlidnes mor- och farföräldrar. Mor- och farföräldrarna ärver en fjärdedel var. Om någon har avlidit, så ärver den personens barn (den avlidnes farbror, faster, morbror eller moster). Om någon avliden mor- eller farförälder inte har barn, så fördelas arvslotten bland övriga mor- och farföräldrar. Om alla mor- och farföräldrar och deras barn har avlidit, så tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden. Kusiner ärver inte varandra!

Äktenskap och särkullbarn

Huvudregeln är att makar ärver varandra, vilket medför att arvingarna enligt arvsordningen ovan istället får ärva den efterlevande makan/maken/partnern.

Undantaget är om den avlidne har särkullbarn – dvs barn som den avlidne har tillsammans med någon annan än den efterlevande. Då ärver särkullbarnet istället på direkten. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för sin bonusförälder. Då blir särkullbarnet istället arvinge till bonusföräldern likt ett gemensamt barn.

Om den avlidne har arvingar i första eller andra arvsklassen, så ärver den efterlevande med ”fri förfoganderätt”. Den avlidnes arvingar blir då efterarvingar och ärver sedan den efterlevande. ”Fri förfoganderätt” innebär att det inte finns några garantier att det uppskjutna arvet kommer att finnas kvar om den efterlevande förbrukar arvet. Den efterlevande kan dock inte testamentera bort det uppskjutna arvet.

Om den avlidne endast har arvingar i tredje arvsklassen (mor- eller farföräldrar eller deras barn), så ärver efterlevande makan/maken/partnerns med ”full förfoganderätt”. Den avlidnes arvingar blir då arvlösa och ärver inte den efterlevande.

Sambo

Sambos ärver inte varandra. Den gemensamma samboegendomen kan delas upp i en bodelning om den efterlevande sambon begär det. Om man har underåriga gemensamma barn, så utses en förmyndare som förvaltar barnets arv.

Testamente

Med ett testamente bestämmer man helt själv vem som ska ärva. Ett testamente kan dock inte göra en bröstarvingar (barn, barnbarn, osv) arvlös. Enligt Svensk lag har alltid bröstarvingarna rätt till sin laglott. Laglotten är halva den ordinarie arvslotten. Om ett testamente medför att en bröstarvinges arv blir mindre än laglotten, så behöver bröstarvingen göra ett laglottsyrkande för att få sin laglott.

Om den avlidne bodde utomlands

2005 beslutade EU att det är arvsreglerna i det land den avlidne var bosatt som ska gälla. Det innebär att om den avlidne var bosatt i Spanien vid sin död, så är det spanska arvsregler som gäller. Varje land har egna arvsregler och var den avlidne bosatt utomlands behöver man kontrollera den aktuella situationen extra noggrant.

Vanliga exempel

  • Gift med enbart gemensamma barn
    I detta fall ärver den efterlevande makan/maken/partner. De gemensamma barnen ärver sedan den efterlevande. Den efterlevande ärver med sk ”fri förfoganderätt” vilket innebär att det inte finns några garantier att det uppskjutna arvet kommer att finnas kvar om den efterlevande förbrukar arvet. Den efterlevande kan dock inte testamentera bort det uppskjutna arvet.
  • Gift med enbart särkullbarn
    I detta fall ärver särkullbarnet hela förälderns arv på direkten. Vanligtvis delas parets tillgångar på hälften vid bodelningen och sedan får särkullbarnet och den efterlevande varsin hälft.
  • Gift med ett särkullbarn och ett gemensamma barn
    I detta fall ärver särkullbarnet halva arvet från den avlidne föräldern på direkten och den andra halvan ärver den efterlevande makan/maken/partners. Det gemensamma barnet blir arvinge till den efterlevande.
  • Gift med särkullbarn och testamente med efterlevande som förmånstagare
    Det är vanligt att man som gifta med särkullbarn väljer att skriva testamente med varandra som förmånstagare för att man slippa oroa sig för att behöva sälja det gemensamma hemmet. I dessa fall brukar man skriva att särkullbarnet ärver den efterlevande likt ett gemensamt barn. Särkullbarnet har dock möjligheten att kräva sin laglott (halva arvslotten) på direkten genom ett laglottsyrkande. Särkullbarnet får då ut arv på direkten – men bara hälften.
  • Sambo med gemensamma barn
    I detta fall är det barnen som ärver allt efter föräldern. Om barnen är underåriga, så utses en förmyndare som förvaltar barnets arv.
  • Ogift med en förälder och syskon
    I detta fall ärver både föräldern och syskonen. Den levande föräldern ärver hälften och syskonen delar på den avlidne förälderns del.
  • Ogift utan arvingar
    I detta fall ärver Allmänna Arvsfonden. Arvsfonden stödjer ideella föreningar och andra icke-vinstdrivande organisationer.

Nu är det dags att fylla i de personer som ärver den avlidne och ska kallas till bouppteckningen. Beroende på om den avlidne var gift, sambo eller ogift så behöver man fylla i blanketten lite olika.

OBS! Information om hur du fyller i personer som ärver genom testamente kommer senare i avsnittet om testamente.

Instruktioner

  1. Ta fram sida 1 på blanketten!
  2. Leta upp det exempel (nedan) som gäller för respektive person.
  3. Fyll i blanketten likt exemplet!

Exempel när den avlidne var gift

När den avlidne var gift blir den efterlevande dödsbodelägare och arvingarna enligt arvsordningen (vanligtvis gemensamma barn) blir efterarvingar. Efterarvinge innebär att man är arvinge till den efterlevande makan/maken/partnern. Särkullbarn är dödsbodelägare eftersom de ärver på direkten. Om särkullbarnet väljer att avstå arv blir det istället efterarvinge likt ett gemensamt barn.

Efterlevande maka (denna rad fylls alltid i när den avlidne var gift)

efterlevande maka

Gemensamt barn som arvinge (person 2, ”Stina Johansson” visar hur man skriver om ett av barnen har avlidit)

gemensamma barn

Särkullbarn som arvinge (särkullbarn ärver direkt och är därmed dödsbodelägare)

särkullbarn

Särkullbarn som avstår arv (särkullbarn som avstår arv blir efterarvinge och ärver den efterlevande likt ett gemensamt barn)

särkullbarn arvsavståaende

Förälder, syskon och syskonbarn som arvingar

gift föralder syskon

Exempel när den avlidne var sambo

Även om inte efterlevande sambo ärver så ska sambon skrivas upp och kallas till bouppteckningsförrättningen. Om efterlevande sambo begär bodelning ska man kryssa i rutan för dödsbodelägare.

Sambo som inte begärt bodelning (sambo är EJ dödsbodelägare)

sambo utan bodelning

Sambo som begär bodelning (sambo är dödsbodelägare)

sambo med bodelning

Exempel när den avlidne var ogift

När den avlidne var ogift är alla arvingar dödsbodelägare. Samtliga personer fylls i under ”Övriga personer som ska vara kallade till bouppteckningsförrättningen”. Översta raden, ”Efterlevande make, registrerad partner eller sambo” fylls inte i.

Barn som arvingar (person 2, ”Stina Johansson” visar hur man skriver om ett av barnen har avlidit)

ogift barn

Förälder, syskon och syskonbarn som arvingar

ogift föralder syskon

Steg 2 - Speciella situationer

I STEG 2 tar vi upp olika speciella situationer som i vissa fall kan behöva hanteras. Gå igenom alla rubriker och utför/läs endast de uppgifter ni har behov av! Det finns inga ”gröna” uppgifter som måste utföras av alla.

Om den avlidne var gift

Här går vi igenom hur man som särkullbarn går tillväga om man vill avstå sitt arv. När ett särkullbarn avstår arv innebär det att särkullbarnet istället ärver den efterlevande makan/maken/partner likt ett gemensamt barn.

Varför ska man avstå arv som särkullbarn?

När ett gift par endast har gemensamma barn, så är det den efterlevande maken som ärver först och barnen blir efterarvingar. Sedan ärver barnen när den efterlevande maken avlider. Skillnaden när den avlidne har särkullbarn är att det barnet har rätt att få ut sitt arv på direkten. Detta kan i vissa fall skapa problem för den efterlevande då mant ex kan behöva lämna sitt boende om man inte har råd att ”köpa ut” särkullbarnet.

Särkullbarnet kan välja att avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make/maka/partner. Särkullbarnet avstår inte arvet definitivt, utan skjuter på arvet och blir istället efterarvinge likt ett gemensamt barn.

Vid särkullbarns arvsavstående får den efterlevande maken/makan/partnern arvet med ”fri förfoganderätt”. Det finns inga garantier att det uppskjutna arvet kommer att finnas kvar om den efterlevande maken förbrukar arvet. Den efterlevande maken kan dock inte testamentera bort det uppskjutna arvet.

Instruktioner

1. Skriv ut och fyll i mallen nedan!

2. Skapa en bestyrkt kopia! En bestyrkt kopia skapar du genom att först kopiera den ifyllda och underskrivna blanketten. Därefter skriver du följande för hand på kopian: ”Jag, DITT FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” – samt din UNDERSKRIFT under texten.

3. Bifoga den bestyrka kopian! Den bestyrka kopian ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara kopian på ett sätt så du inte missar att skicka med den.

4. Kontrollera att särkullbarnet är ifyllt som efterarvinge istället för dödsbodelägare enligt bilden nedan (på blankettens första sida)!

efterarvinge

5. Kryssa i rutan ”Särkullbarns avstående till förmån för efterlevande enligt ÄB 3:9” enligt bilden nedan (på blankettens sista sida)!

särkullbarn
6. Bra, då var det klart! Särkullbarnet kommer nu att avstå sitt arv till förmån för efterlevande!

Här går vi igenom hur man som efterlevande maka/make/partner gör om man vill begära jämkning av giftorättsgodset. Att begära jämkning innebär att båda parter behåller sitt giftorättsgods istället för att det delas upp.

Vad innebär det att begära jämkning?

Om den ena maken avlider så ska man utföra en bodelning, eftersom det är ett sätt att avsluta äktenskapet. Det vanliga är att allt giftorättsgods* delas lika, men om den efterlevande begär jämkning, så behåller båda parter sitt giftorättsgods. De övriga dödsbodelägarna kan inte begära jämkning, utan det är endast den efterlevande maken som har den möjligheten.

En jämkning påverkar främst arvsbilden om den avlidne hade särkullbarn. Om den efterlevande har mer tillgångar än den avlidne, så får den avlidnes särkullbarn ett mindre arv om jämkning begärs. Om man endast har gemensamma barn, så blir det ingen skillnad, då de gemensamma barnen ärver den efterlevande maken.

*Tillgångar och skulder är i normalfallet giftorättsgods. De kan även vara enskild egendom om det framgår av testamente, gåvobrev eller äktenskapsförord. Enskild egendom delas aldrig upp mellan makar.

Instruktioner

1. Skriv ut och fyll i mallen nedan!

2. Skapa en bestyrkt kopia! En bestyrkt kopia skapar du genom att först kopiera den ifyllda och underskrivna blanketten. Därefter skriver du följande för hand på kopian: ”Jag, DITT FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” – samt din UNDERSKRIFT under texten.

3. Bifoga den bestyrka kopian! Den bestyrka kopian ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara kopian på ett sätt så du inte missar att skicka med den.

4. Kryssa i rutan ”Efterlevande maka begär jämkning vid bodelning enligt ÄktB 12:2” enligt bilden nedan (på blankettens sista sida)!

jämkning
5. Bra, då var det klart! Efterlevande kommer nu att få behålla sitt giftorättsgods i samband med bodelningen!

Om den avlidne var sambo

Här går vi igenom hur man som sambo kan begära bodelning av samboegendomen. Att begära bodelning innebär att samboegendomen delas lika.

Vad innebär det att begära bodelning?

När ett äktenskap upphör genom skilsmässa eller dödsfall sker alltid en bodelning. Vid bodelningen delar man upp tillgångarna mellan makarna. När ett samboförhållande upphör, sker endast bodelning om någon av parterna begär det. Vid dödsfall kan endast den efterlevande sambon begära bodelning. Den avlidnes arvingar kan inte begära bodelning.

Vad är samboegendom?

Vid en bodelning för sambos är det endast samboegendomen som ska fördelas. Samboegendom är den gemensamma bostaden som har köpts för gemensamt bruk och bohag. I samboegendomen ingår även skulder kopplade till tillgångarna i egendomen. Samboegendom kan t ex vara hus, bostadsrätter, tomträtter, bolån, möbler, linnen och porslin. Däremot tar man exempelvis inte upp sommarstugor, bilar, cyklar, bankmedel och aktier i en bodelningen för sambos. Tillgångar som har skaffats innan förhållandet inleddes ska inte heller tas med i bodelningen.

Instruktioner

1. Skriv ut och fyll i mallen nedan!

2. Skapa en bestyrkt kopia! En bestyrkt kopia skapar du genom att först kopiera den ifyllda och underskrivna blanketten. Därefter skriver du följande för hand på kopian: ”Jag, DITT FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” – samt din UNDERSKRIFT under texten.

3. Bifoga den bestyrka kopian! Den bestyrka kopian ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara kopian på ett sätt så du inte missar att skicka med den.

4. Kontrollera att efterlevande sambo är ifyllt som dödsbodelägare enligt bilden nedan (på blankettens första sida)!

dödsbodelägare

5. Kryssa i rutan ”Sambo begär bodelning” enligt bilden nedan (på blankettens sista sida)!

sambo
6. Kryssa i rutan ”Bodelning för sambor” för all den avlidnes samboegendom! Sätt ett kryss till höger om summan om en post är samboegendom! Information om hur man fyller i olika tillgångar och skulder finns i Steg 3.

sambo bodelning
7. Fyll i efterlevandes sambons samboegendom!
Egendomen fylls i på sida 4 och 5 på blanketten. Information om hur man fyller i olika tillgångar och skulder finns i Steg 3. OBS! Tänk på att det är endast samboegendomen som ska antecknas för den efterlevande sambon!

8. Summera samboegendom separat (summering görs automatiskt om du fyller i digitalt)! Samboegendom summeras längst ner på sidorna 2-5.

sambo begär bodelning
9. Bra, då var det klart!
En bodelning av samboegendomen ska nu ske innan arvskiftet!

Om det finns ett testamente

Här går vi igenom allt man behöver utföra när den avlidne hade skrivit ett testamente. Du får information om vad du behöver göra för att testamentet ska bli giltigt och hur du fyller i blanketten.

Allmänt om testamente

Med ett testamente bestämmer den avlidne vem som ska ärva kvarlåtenskapen. Ett testamente kan göra alla utom bröstarvingar (barn, barnbarn, osv) arvlösa. Enligt svensk lag har alltid bröstarvingarna rätt till sin laglott. Laglotten är halva den ordinarie arvslotten.

Det finns krav för hur ett testamente ska vara utformat. Testamentet ska vara i skriftligt original som är bevittnat av två utomstående personer. I undantagsfall kan ett testamente vara obevittnat eller t o m muntligt. Det kan t ex röra sig om att testatorn blev hastigt sjuk innan han eller hon avled. Om det finns flera testamenten, så är det det nyaste som gäller.

Alla arvingar måste ha godkänt testamentet för att det ska bli giltigt och kunna användas vid arvskiftet. Detta sker i samband med bouppteckningen. Nedan finner ni instruktioner om vad ni behöver göra!

Instruktioner

1. Skapa bestyrkta kopior av testamentet! Börja med att kopiera testamentet. Därefter skriver du följande för hand på kopian: ”Jag, DITT FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” – samt din UNDERSKRIFT under texten.

2. Delge testamentet till alla! Alla dödsbodelägare måste delges testamentet. Detta kan ske genom att du antingen skickar med en bestyrkt kopia till varje person i kallelsen eller låter alla ta del av testamentet vid förrättningen (om alla närvarar).

3. Se till att alla godkänner eller erkänner testamentet! Alla kallade personer måste godkänna eller erkänna testamentet för att bouppteckningen ska bli godkänd. Ett erkännande innebär att man har tagit del av testamentet, men anser att testamentet är felaktigt. Därefter har personen som anser att det är felaktigt sex månader på sig att klandra testamentet i tingsrätten.

  • Man godkänner testamentet genom att skriva för hand på ledig plats eller baksida. Skriv ”Jag, FÖRNAMN EFTERNAMN, godkänner härmed detta testamente”. Fyll även i ORT, DATUM och slutligen en UNDERSKRIFT.
  • Om någon inte vill godkänna testamentet skriver den istället ”Jag, FÖRNAMN EFTERNAMN, erkänner att jag har tagit emot en kopia av detta testamente” samt fyller i ORT, DATUM och UNDERSKRIFT.

4. Laglottsyrkande (utförs vid behov). Om någon bröstarvinge (barn eller dess barn) till den avlidne får mindre än sin laglott (halva arvslotten), kan den göra ett laglottsyrkande. Då skriver den istället ”Jag, FÖRNAMN EFTERNAMN, godkänner härmed detta testamente. Jag förbehåller samtidigt min rätt till laglott.”.

5. Bifoga testamentet! Den bestyrka kopian/kopiorna av testamentet med godkännanden/erkännanden/laglottsyrkanden ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara kopian på ett sätt så du inte missar att skicka med den.Bifoga den testamentet till.

6. Kryssa i rutan ”Testamente”. Sätt kryss enligt bilden nedan (på blankettens sista sida)!
testamente
7. Ta bort personer (utförs vid behov). En person som utesluts genom testamente behöver inte kallas om han eller hon har godkänt testamentet INNAN bouppteckningen. Om en person inte kallas behöver du göra en anteckning i bouppteckningen. Detta gör du genom att anteckna ”NAMN har uteslutits från arv genom testamente” (se bild nedan)
utesluten genom testamente
8. Lägg till personer (utförs vid behov). När det finns ett testamente så kan man behöva lägga till eller ta bort personer. En person ärver genom testamente läggs till som antingen universell testamentstagare (om man ärver en andel) eller legatarie (om man ärver en specifik sak. Om testamentet endast påverkar storleken på arvet för en redan befintlig arvtagare, så fyller man i personen som vanligt (se exempel ovan).

Om det är en juridisk person (t ex ett företaget, föreningen eller stiftelse), så behöver ni ta reda på vem som har rätt att företräda den. Kontakta företaget/föreningen/stiftelse och be dem återkomma med vem som ska kallas från dem. De behöver även ge er en handling som styrker detta. Det kan t ex vara ett registerutdrag från bolagsverket eller ett årsmötesprotokoll för en förening. Handlingen ska sedan bifogas med bouppteckningen.

Universell testamentstagare (person som ärver en andel)

universell testamentstagare

Legatarie (person som ärver en specifik sak) – Personen läggs endast in som anteckning på sista sidan.

legatarie
9. Om det INTE finns några ordinarie arvingar behöver man kalla Allmänna Arvsfonden (utförs vid behov).

Om den avlidne har lämnat ett testamente, men saknar legala arvingar, så måste man även kalla Allmänna Arvsfonden till förrättningsdagen. Eftersom Allmänna arvsfonden hade varit arvingar om det inte fanns ett testamente, så måste de godkänna testamentet för att det ska bli giltigt.

Om du behöver kalla Allmänna Arvsfonder laddar du ner och fyller i blanketten nedan. Därefter fyller du i Allmänna Arvsfonden på bouppteckningsblankettens första sida enligt bilden.

Allmänna Arvsfonden (fyll i under testamentstagarna på förstasidan)

allmänna arvsfonden

10. Bra, då var allt klart med testamentet!

Om den avlidne var änka/änkling

Här går vi igenom vad du behöver göra om den avlidne var änka eller änkling. När den avlidne var änka/änkling kan det finnas arvingar till den tidigare avlidne makan/maken/partnern eller särkullbarn som har avstått arv tidigare till förmån för den nu avlidne. Dessa personer blir nu arvingar och ska kallas till bouppteckningsförrättningen.

Instruktioner

1. Skaffa fram gamla bouppteckningen! Om ni saknar den gamla bouppteckningen, går den att beställa. Registrerade bouppteckningar är offentliga handlingar och kan beställas från Riksarkivet eller Skatteverket. Ni beställer här:

  • Skatteverket – för personer som dog efter 1 juli 2001. Bouppteckningar från Skatteverket är gratis att beställa.
  • Riksarkivet – personer som dog innan 1 juli 2001. När man beställer från Riksarkivets får man betala en mindre administrativ avgift för kopiering. Om man har ofullständiga uppgifter, behöver man även betala en sökavgift om handläggaren behöver leta.

2. Läs igenom gamla bouppteckningen! Läs igenom den gamla bouppteckningen för att se om det finns några personer som ska kallas till den kommande bouppteckningen. Personer som ska kallas bör vara uppställda som ”efterarvingar” i den gamla bouppteckningen.

3. Fyll i personer (OM det finns efterarvingar i gamla bouppteckningen)! Efterarvingar från gamla bouppteckningen fyller du i  som dödsbodelägare på första sidan på blanketten enligt exemplet nedan.

Arvinge från tidigare avliden maka/make/partner

arvinge tidigare avliden
4. Bifoga bouppteckning (OM tidigare maka/make/partner dog innan 1 juli 2001)!
En kopia av den gamla bouppteckningen ska bifogas när den nya bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara kopian på ett sätt så du inte missar att skicka med den.

bouppteckning tidigare avliden


5. Bra, då var det klart!

Om någon inte vill ha sitt arv

Här går vi igenom de olika alternativ som finns om en arvinge inte vill ha sitt arv. Läs om de olika alternativen och följ instruktionerna nedan om något av alternativen är aktuellt!

En arvinge eller testamentstagare har alltid möjlighet att neka ett arv. Om man inte vill ha sin del av arvet så kan man välja att avstå, överlåta eller avsäga sig sitt arv. Man kan välja att neka en viss andel, en specifik egendom eller hela sin arvslott. Om man avstår, överlåter eller avsäger hela sitt arv innan bouppteckningen, behöver man inte kallas till förrättningsdagen. Då ska istället eventuell ny mottagare kallas.

Tre olika alternativ

  • Avstå arv innebär att man avstår sin arvslott till förmån för sina legala arvingar. Vid ett arvsavstående får det inte förekomma någon ekonomisk ersättning.
  • Avsäga arv innebär att arvet kommer att fördelas på övriga arvingar enligt arvsordningen. Legala arvingar till den som avsäger sig sitt arv blir därmed lottlösa. En minderårig kan inte avsäga sig sitt arv och en bröstarvinge kan inte avsäga sig sitt arv utan att ha fått skälig ersättning.
  • Överlåta arv innebär att man själv bestämmer vem som ska få ta del av arvet. En överlåtelse kan göras utan eller mot ersättning.

Dessa handlingar var relativt vanliga innan arvs- och gåvoskatten avskaffades, då det kunde ha skattemässiga effekter. Numera är det i de flesta fall smidigare att genomföra bouppteckningen och arvskiftet som vanligt och sedan ge bort sitt arv som en gåva. Det kan dock vara aktuellt att avstå, överlåta eller avsäga arvet om det rör sig om fastigheter eller aktier som mottagen har tänkt att behålla. Flera ägarbyten kan ofta vara mer komplicerat och i vissa fall även innebära extra kostnader.

Instruktioner

1. Skriv ut och fyll i aktuell mall nedan!

2. Skapa en bestyrkt kopia! En bestyrkt kopia skapar du genom att först kopiera den ifyllda och underskrivna blanketten. Därefter skriver du följande för hand på kopian: ”Jag, DITT FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” – samt din UNDERSKRIFT under texten.

3. Bifoga den bestyrka kopian! Den bestyrka kopian ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara kopian på ett sätt så du inte missar att skicka med den.

4. Kryssa i rutan ”Överlåtelse av arv/arvsavstående/arvsavsägelse” enligt bilden nedan (på blankettens sista sida)!

arvsöverlåtelse
5. Lägg till ny person (OM överlåtelse av arv har skett till person som inte redan var kallad).
Om det har tillkommit en ny person som inte redan var arvinge, så ska den personen fyllas i på blankettens första sida likt bilden nedan.

överlåtelse av arv
6. Bra, då det klart!

Om någon vill anteckna tidigare gåvor

Om någon av arvingarna har fått en större gåva under den avlidnes livstid, så kan man ibland anse att det är ett förskott på arv. Vem som helst av arvingarna kan begära att tidigare gåvor ska antecknas i bouppteckningen. De tidigare gåvorna är något man sedan tar hänsyn till när arvet ska fördelas vid arvskiftet.

Förskott på arv eller ej?

Gåvor till bröstarvingar (barn, barnbarn, osv) ses normalt som förskott på arv och ska antecknas nedan. Lagen anser att arvlåtaren i normalfallet vill att arvet ska fördelas jämnt mellan alla arvingar. Om gåvan inte ska anses som förskott på arv ska detta vara förtydligat i t ex ett testamente eller gåvobrev. Det kan även vara en muntlig överenskommelse, men då kan det vara svårare att bevisa. Om gåvan ges till någon annan än en bröstarvinge gäller det omvända. Då anses inte gåvan vara ett förskott på arv om inget annat anges och ska därmed INTE antecknas. Julklappar och födelsedagspresenter ska i normalfallet INTE antecknas.

OBS! Gåvorna ska tas upp till värdet vid gåvotillfället.

Instruktioner

1. Ladda ner blanketten nedan och skriv ut ett exemplar till varje person!

2. Se till varje person fyller i ett exemplar av blanketten!

3. Bifoga blanketterna! Blanketterna ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara blanketterna på ett sätt så du inte missar att skicka med den.

4. Kryssa i rutan ”Övriga anteckningar – se nedan” och skriv ”Tidigare gåvor har antecknats i bilaga” enligt bilden nedan (på blankettens sista sida)!

tidigare gåvor
5. Bra, då var det klart!
Nu finns gåvorna antecknade och kan tas med i beräkningarna vid arvskiftet!

STEG 3 – Tillgångar & Skulder

Nu är det dags att fylla i tillgångar och skulder! Det är enkelt att fylla i uppgifterna – följ bara instruktioner nedan för respektive poster så blir allt korrekt ifyllt!

Allmänt om tillgångar & skulder

Nedan följer en sammanfattning av vad som gäller rent allmänt när man ska fylla i tillgångar och skulder. När du sedan går in under respektive post nedan hittar du mer specifik information och tydliga instruktioner om vad som gäller för den aktuella posten.

Allmänna instruktioner

  • I bouppteckningen fyller man i tillgångar och skulder samt kostnader för begravning och bouppteckning! Om den avlidne var gift eller om sambo har begärt bodelning så ska även den efterlevandes tillgångar och skulder respektive samboegendom fyllas i.
  • Tillgång och skulder tas upp till värdet på DÖDSDAGEN (undantag finns för fastigheter och företag). Det betyder bl a att man fyller i aktiers värde på dödsdagen och saldot på bankkontot innan man började betala dödsboets räkningar.
  • Fyll endast i skulder/räkningar SOM FANNS PÅ DÖDSDAGEN. Vanliga räkningar som INTE ska tas med är t ex flyttstädning och adressändring då det är något man beställer efter dödsfallet.
  • Ni behöver inte använda värdena från bouppteckningen i arvskiftet. I bouppteckningen kan ni t ex använda taxeringsvärdet för att värdera en fastighet, men till arvskiftet kanske ni hellre vill använda marknadsvärdet. En annan post är aktier/fonder som normalt ändrar värde under tiden från dödsfall till arvskifte.

När den avlidne var gift finns det TVÅ VIKTIGA SAKER du måste veta om när du ska fylla i tillgångar och skulder:

  1. Även den efterlevandes tillgångar och skulder ska fyllas i (fylls i på sida 4 och 5)!
  2. Du behöver kryssa i om en tillgång eller skuld är enskild egendom (se information nedan)!

Vad är giftorättsgods och enskild egendom?

  • Giftorättsgods: Makars egendom är som huvudregel giftorättsgods, oavsett vem som står som ägare. Giftorättsgodset delas upp lika mellan makarna i bodelningen som sker innan arvskiftet.
  • Enskild egendom: En tillgång kan räknas som enskild egendom om det finns ett äktenskapsförord som klargör att egendomen är enskild. Äktenskapsförordet ska vara registrerat hos Skatteverket och bifogas till bouppteckningen. Någon av makarna kan även ha fått enskild egendom genom ett tidigare testamente eller en gåva. Då ska det stå i testamentet eller gåvobrevet att det var en fråga om enskild egendom. Även dessa handlingar ska bifogas till bouppteckningen. Enskild egendom ska inte delas upp vid bodelningen, utan respektive person behåller sin enskilda egendom.

Instruktioner om det finns enskild egendom

1. Sätt en kryss i rutan för enskild egendom! Sätt ett kryss till höger om summan om en post är enskild egendom!

enskild egendom
2. Summera enskild egendom separat (summering görs automatiskt om du fyller i digitalt)!
Enskild egendom summeras längst ner på sidorna 2-5.

enskild egendom summering
3. Kryssa i ruta för äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev (övriga upplysningar)!
Välj det eller de exempel som gäller i ert fall!

enskild egendom
4. Bifoga underlag på äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente! Bilagan ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara bilagan på ett sätt så du inte missar att skicka med den. Om ni inte har tillgång till äktenskapsförordet, kan det beställas från Äktenskapsregistret hos Skatteverket på telefon 010-574 93 00 eller aktenskapsregistret@skatteverket.se.

5. Bra, då är det klart!

Så fyller du i olika tillgångar

Information

  • Fastigheten kan tas upp till taxeringsvärdet eller marknadsvärdet.
    • Taxeringsvärdet: Använd fastighetens taxeringsvärdet från föregående år (Om ni inte har tillgång till taxeringsvärdet kan ni kontakta Skatteverket). Inget underlag behöver bifogas.
    • Marknadsvärdet: Gör en egen uppskattning eller ta hjälp av mäklare! Inget underlag behöver bifogas.
  • Värdet i bouppteckningen behöver inte användas vid arvskiftet. Inför arvskiftet kan ni tillsammans bestämma värdet på fastigheten eller göra en ny värdering.
  • Fyll i kommun och fastighetsbeteckningen, exempelvis ”Sundsvall Storgården 2:4”. Om ni inte vet fastighetsbeteckningen kan ni kontakta Skatteverket eller använda tjänsten på metria.se.
  • Om den avlidne äger en andel, så är det andelens värde som ska antecknas. Dvs man fyller i ”500 000” om den avlidne äger 50% av en fastighet som är värd 1 000 000 kr.

Exempel enligt marknadsvärdet

fastighet marknadsvärde

Exempel enligt taxeringsvärdet

fastighet taxeringsvärde

Information

  • Ta endast upp värdet för byggnaden – värdet för tomten ska ej tas med.
  • Tomträtten/hus på annans tomt kan tas upp till taxeringsvärdet eller marknadsvärdet.
    • Taxeringsvärdet: Använd taxeringsvärdet från föregående år (Om ni inte har tillgång till taxeringsvärdet kan ni kontakta Skatteverket). Inget underlag behöver bifogas.
    • Marknadsvärdet: Gör en egen uppskattning eller ta hjälp av mäklare! Inget underlag behöver bifogas.
  • Värdet i bouppteckningen behöver inte användas vid arvskiftet. Inför arvskiftet kan ni tillsammans bestämma värdet eller göra en ny värdering.
  • Fyll i kommun och fastighetsbeteckningen, exempelvis ”Sundsvall Storgården 2:4”. Om ni inte vet fastighetsbeteckningen kan ni kontakta Skatteverket eller använda tjänsten på metria.se.
  • Om den avlidne äger en andel, så är det andelens värde som ska antecknas. Dvs man fyller i ”500 000” om den avlidne äger 50% av en byggnad som är värd 1 000 000 kr.

Exempel enligt marknadsvärdet

tomträtt marknadsvärde

Exempel enligt taxeringsvärdet

tomträtt taxeringssvärde

Information

  • Bostadsrätten tas upp till marknadsvärdet. Gör en egen uppskattning eller ta hjälp av mäklare! Inget underlag behöver bifogas.
  • Värdet i bouppteckningen behöver inte användas vid arvskiftet. Inför arvskiftet kan ni tillsammans bestämma ett nytt värde eller göra en ny värdering.
  • Fyll i bostadsrättsföreningens namn samt eventuellt lägenhetsnummer, exempelvis ”Brf Trollskogen, lgh 12”. Namnet på bostadsrättsförening kan ni t ex hitta på hyresavin.
  • Om den avlidne äger en andel, så är det andelens värde som ska antecknas. Dvs man fyller i ”500 000” om den avlidne äger 50% av en fastighet som är värd 1 000 000 kr.

Exempel

bostadsrätt

Information

  • Boendet utomlands tas upp till marknadsvärdet. Gör en egen uppskattning eller ta hjälp av mäklare! Inget underlag behöver bifogas.
  • Värdet i bouppteckningen behöver inte användas vid arvskiftet. Inför arvskiftet kan ni tillsammans bestämma ett nytt värde eller göra en ny värdering.
  • Fyll i en beskrivning av boendet, t ex ”Lägenhet i Torrevieja, Spanien”.
  • Om den avlidne äger en andel, så är det andelens värde som ska antecknas. Dvs man fyller i ”500 000” om den avlidne äger 50% av en fastighet som är värd 1 000 000 kr.

Exempel om den avlidne äger en lägenheten i Spanien

fastighet utomlands

Exempel om den avlidne äger halva lägenheten

lägenhet utomlands

Information

  • Lösöret/bohaget värderas till marknadspris, dvs den summa man skulle få om man sålde allt.
  • Vanligtvis summerar man hela bohaget i en klumpsumma och delar på hälften om den avlidne var gift.
  • Det finns ingen officiellt schablonvärde, men om det inte finns några speciella värdesaker (t ex konst, antikviteter, smycken, myntsamlingar, kapitalvaror, o dy) så kan man använda värdet 2 000 kr/rum. Dvs lösöret i en lägenhet på 3 rum får värdet 6 000 kr.
  • Värdet i bouppteckningen behöver inte användas vid arvskiftet. Inför arvskiftet kan ni tillsammans välja hur ni vill värdera eller dela upp lösöret.

Exempel när den avlidne hade eget boende

lösöre

Exempel när den avlidne delade boende

lösöre hälften

Information

  • Bankkonto tas upp till värdet på dödsdagen, dvs saldot innan eventuella räkningar har betalats.
  • Eventuell ränta t o m dödsdagen ska inkluderas.
  • Om ni inte har tillgång till saldot, kan ni kontakta banken och be om ett kapital- och räntebesked.

Exempel

bankkonto

Information

  • Värdepapper anges till värde på dödsdagen eller närmaste vardag om dödsfallet skedde på en helgdag.
  • Ange namn, antal och kurs, t ex ”H&M, 400 st á 25 kr”
  • För räntebärande obligationer (t ex privatobligationer) ska även ränta räknas med i beloppet.

Exempel

värdepapper

Information

  • Eget företag/Näringsverksamhet kan tas upp till marknadsvärde eller substansvärde.
    • Marknadsvärde: Kan t ex användas där överlåtelser är vanliga och det är relativt enkelt att bedöma värdet. Man kan även kontakta en företagsmäklare och be om en värdering om man inte kan värdera själv. Bilaga behöver inte bifogas.
    • Substansvärde: Vid substansvärdesmetoden så tar man summan av det egna kapitalet från föregående års balansräkning. Om man använder substansvärdet så ska det framgå i bouppteckning (se exempel nedan). Bilaga behöver inte bifogas.
  • Fyll i namn, organisationsnummer samt den avlidnes andel (se exempel nedan)!

Exempel enligt marknadsvärde

företag marknadsvärde

Exempel enligt substansvärde

företag substansvärde

Information

  • Fyll i relevant information om objektet, t ex modell, årgång och miltal (se exempel nedan).
  • Om värdet avviker från det normala, bör man lägga till text som förklarar värdeskillnaden, t ex ”trasig motor” (se exempel nedan).

Exempel

fordon

Exempel vid avvikande värde

bil trasig motor

Information

  • Fyll i summan av den avlidnes kontanter.
  • Utländsk valuta räknas om till SEK med valutakurs från dödsdagen.

Exempel

kontanter

Vad är ett oskiftat bo?

I de allra flesta fallen utför dödsbodelägarna ett arvskifte när bouppteckningen är godkänd och registrerad. Vid ett arvskifte fördelas tillgångarna och dödsboet löses upp. Ibland kan det dock finnas anledning att behålla dödsboet. Det kan t ex röra sig om att den avlidne hade en firma och arvingarna tycker att den bästa lösningen är att driva vidare firman med dödsboet som ägare. Dödsbodelägarna förvaltar då dödsboet tillsammans om de inte har avtalat något annat. Det oskiftade dödsboet kan i princip finnas kvar hur länge som helst.

Information

  • Om den avlidne hade andelar i ett dödsbo, så behöver andelen tas upp som en tillgång i bouppteckning.
  • Andelen ska värderas utifrån marknadsvärdet på dödsdagen, dvs tillgångarna och skulderna behöver justeras om värdet har ändrats.
  • Det andelens värde som ska antecknas. Dvs man fyller i ”25 000” om den avlidne äger 25% av ett oskiftat bo som totalt är värt 100 000 kr.
  • För att ta reda på värdet behöver ni den gamla bouppteckningen. Om ni inte hittar den hos den avlidne, så går den att beställa. Registrerade bouppteckningar är offentliga handlingar och kan beställas från Riksarkivet eller Skatteverket. Ni beställer här:
    • Skatteverket – för personer som dog efter 1 juli 2001. Bouppteckningar från Skatteverket är gratis att beställa.
    • Riksarkivet – personer som dog innan 1 juli 2001. När man beställer från Riksarkivets får man betala en mindre administrativ avgift för kopiering. Om man har ofullständiga uppgifter, behöver man även betala en sökavgift om handläggaren behöver leta.

Exempel

oskiftat bo

Information

  • Kan t ex vara en skattefordran eller fordran gentemot en privatperson.
  • Fyll i vad fordran avser, t ex ”Skattefordran 2018 års taxering”
  • Fyll i kapitalbeloppet inklusive eventuell ränta på dödsdagen

Exempel skattefordran

skattefordran

Exempel privat fordran

privat fordran

Information

  • Fyll i information om försäkringsbolag samt belopp (se exempel nedan).
  • Om det finns förmånstagare så ska försäkringen inte tas upp som tillgång. Man kryssar istället i rutan ”Försäkringar med förmånsförordnande” på sista sidan (se exempel nedan) samt bifogar en kopia av försäkringen till bouppteckning.
  • Även eventuell efterlevandes (maka/make/partner) försäkringar ska tas med – oavsett om det finns förmånstagare eller ej (se exempel nedan)

Exempel avlidnes försäkring  (sida 2)

begravningsförsäkring

Exempel försäkring med förmånstagare (sista sidan)

försäkring med förmånstagare

Exempel efterlevandes försäkring (sida 4)

livförsäkring

Så fyller du i olika skulder

Information

  • Bolån ska antecknas med skuldbeloppet inklusive förfallen ränta (dvs om det fanns en obetald ränteinbetalning vid dödsfallet, så lägger man på den kostnaden på den totala skulden). Information om skuldbelopp fås av banken om ni inte hittar information hos den avlidne.
  • Om den avlidne delar bolånet med någon annan, så är det endast värdet för den avlidnes del av lånet som ska tas upp.
  • Fyll i lånegivare som beskrivande text (se exempel nedan).

Exempel

bolån

Information

  • Skulder till banker, kreditinstitut eller andra personer ska antecknas med skuldbeloppet inklusive ränta på dödsdagen.
  • Om den avlidne delar skulden med någon annan, så är det endast värdet för den avlidnes del av lånet som ska tas upp.
  • Fyll i lånegivaren namn som beskrivande text (se exempel nedan).

Exempel

personskuld

Information

  • Den avlidnes räkningar som fanns på dödsdagen ska tas upp i bouppteckningen.
  • Även räkningar som kommer efter dödsdagen kan tas med OM de avser tiden innan dödsdagen.
  • Kostnader som tillkommer efter dödsdagen ska INTE tas med. Vanliga exempel är flyttstädning, adressändring samt hyra och löpande hushållskostnader. Dessa kostnader kan självklart betalas från dödsboets konto, men de tas inte upp i bouppteckningen.
  • Specificera räkningarna var för sig så det tydligt framgår vad de gäller (se exempel nedan).

Exempel

hyra och räkningar

Information

  • Den avlidnes kostnader för vård i hemmet, på sjukhus, sjukhem eller liknande tas upp i bouppteckningen.
  • Specificera räkningarna var för sig så det tydligt framgår vad de gäller (se exempel nedan).

Exempel

vårdkostnad

Information

  • Om du känner till att den avlidne avlidne har en befintlig skatteskuld eller kommer behöva betala skatt vid årets taxering så ska skulden tas med i bouppteckningen.
  • Specificera vad vad skatteskulden avser (se exempel nedan).

Exempel

skatteskuld

Information

  • Studieskulder hos CSN skrivs automatiskt av vid dödsfall.
  • Om den avlidne var bosatt utomlands behöver du kontakta CSN för att lånet ska skrivas av.

 

Information

  • Begravningskostnader för den avlidne tas med i bouppteckningen.
  • Begravningskostnader är kostnader för ceremoni, kista/urna, gravsten, minnesstund, dödsannons och eventuella sorgkläder för make och barn som den avlidne försörjde.
  • Fyll i kostnader under ”Begravningskostnader” nedtill på blanketten. Kostnaderna behöver inte specificeras utan kan tas upp i klumpsummor.

Exempel

Begravning

Information

  • Bouppteckningskostnader tas upp i bouppteckningen.
  • Fyll i kostnader under ”Bouppteckningskostnader” nedtill på blanketten.
  • Du bestämmer själv vad du tycker min hjälp här på Bouppteckning.se är värd. När du har bestämt belopp fyller du i uppgifterna enligt exemplet nedan (mitt företag heter Bouppteckning Online).

Exempel

bouppteckningskostnad

Steg 4 - Förrättningsmötet

Här går vi igenom vad som behöver göras inför mötet och vad som ska göras på själva förrättningsdagen.

Inför förrättningsmötet

Då var det snart dags för själva mötet! Här går i igenom vad du behöver göra för förberedelser inför mötet så bouppteckningen går korrekt till. Om inte dessa uppgifter utförs kan bouppteckningen i värsta fall bli underkänd och behöva göras om, så läs igenom texten noggrant!

Instruktioner

1. Ta kontakt med två utomstående personer!

Vid en bouppteckning måste det finnas två utomstående personer som kontrollerar att allt har blivit korrekt antecknat i bouppteckningen. Dessa personer kallas förrättningsmän och minst en av dem måste närvara vid mötet (den andra personen kan kontrollera bouppteckning efter mötet). Det enda kravet som finns är att förrättningsmännen inte får vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa. Det finns inga krav på utbildning eller kunskaper för att vara förrättningsman. Det vanliga är att man använder sig av make, maka, partner, sambo, arbetskollegor, vänner, grannar eller släktingar som inte ärver.

2. Bestäm tid och plats för mötet!

Det är viktig att alla berörda personer får chansen att närvara under förrättningsdagen. Därför måste man skicka ut en kallelse till samtliga personer inför mötet. Enligt lagtexten ska kallelsen skickas ut i god tid. I god tid innebär två veckor innan förrättningen om alla kallade personer bor i Sverige. Om någon av de kallade bor utomlands bör kallelsen skickas ut fyra veckor innan.

Försök bestämma en tid och plats som passar så många som möjligt, men det är endast du som lämnar uppgifter om dödsboet (bouppgivare) och minst en av förrättningsmännen som måste närvara på mötet. Övriga personer behöver endast kallas, men det finns inget närvarokrav om de inte vill eller kan komma.

Om du är ensam arvinge behöver du inte ”kalla” dig själv. Då behöver du endast bestämma en tid och plats för möte i samråd med minst en av förrättningsmännen.

3. Skapa kallelse

Nu när du vet tid och plats kan du skapa kallelser! Ladda ner och fyll i mallen nedan för alla personer som ska kallas (förrättningsmännen behöver inte kallas, utan det räcker med att de informeras muntligen).

4. Skicka kallelse och spara kvitto

Skicka kallelserna som rekommenderat brev från ett postombud. Glöm inte att spara kvittot! Om någon person inte närvarar, måste man kunna bevisa att personen har blivit kallad. Personen behöver inte ha hämtat ut det brevet, men kvittot gäller som bevis på att kallelse har skickats till rätt adress. Kvittot behöver senare bifogas till bouppteckningen om någon inte närvarade.

Om inte kallelsen har gått rätt till eller om man har glömt att kalla en person, måste en ny bouppteckning utföras om inte alla närvarar eller är representerade av ett ombud (se information om fullmakt nedan). En person som inte har närvarat kan inte godkänna bouppteckningen i efterhand.

5. Om någon vill ge fullmakt (utförs vid behov)

Man kan även välja att ge fullmakt till någon annan om man inte kan eller vill närvara. Ofta ges fullmakten till någon av de andra dödsbodelägarna, men den kan även ges till någon utomstående person. Ombudets roll är att föra den icke närvarande personens talan och bevaka den intressen. Om en person har lämnat fullmakt så behöver man inte bifoga något kvitto från posten, utan man bifogar istället en bestyrkt kopia av fullmakten.

Om någon vill ge fullmakt, skriver ni ut och fyller i mallen nedan. Sedan behöver ni skapa en bestyrkt kopia. Detta gör ni genom att kopiera den ifyllda fullmakten. På kopian skriver ni sedan för hand ”Jag, DITT FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” – samt din UNDERSKRIFT under texten. Den bestyrka kopian ska bifogas när bouppteckning senare skickas in till Skatteverket. Se till att förvara kopian på ett sätt så du inte missar att skicka med den.

6. Bra, då var allt klart inför mötet!

Förrättningsdagen

Målet på förrättningsdagen är att tillsammans gå igenom tillgångar och skulder, så att alla närvarande får en uppfattning om vad som ingår i dödsboet. Man kan även behöva diskutera andra frågor beroende på den aktuella arvssituationen. Följ mina instruktioner så missar ni inget! Mötesinstruktionerna kan även skrivas ut om ni inte har tillgång till dator vid mötet.

Mötesinstruktioner

 

1. Ta fram underlag

Inför mötet ska man ta fram de underlag som finns till bouppteckningen, så alla mötesdeltagare kan ta del av dem. Det kan t ex röra sig om kontoutdrag, aktieinnehav, taxeringsbevis, räkningar, skuldebrev, försäkringsbrev, testamente, arvsavstående, bouppteckning från tidigare make, begäran om bodelning, äktenskapsförord, m.m.

2. Anteckna närvaro

I bouppteckningen ska ni fylla i vilka som närvarar på förrättningsdagen. Det finns tre olika alternativ – närvaro, fullmakt eller kallelsebevis.

  • Personlig närvaro innebär att personen är närvarande på förrättningsdagen. Sätt i kryss i ”Personlig närvaro” i personens närvaroruta enligt bilden.

närvaro

  • Fullmakt innebär att den kallade personen har gett någon annan person fullmakt. Om personen som har fått fullmakt närvarar så fyller man i rutan ”Närvaro genom fullmakt/förmyndare/godman” i personens närvaroruta enligt bilden. Mer information om fullmakt hittar du under föregående flik!

fullmakt

  • Kallelsebevis innebär att den kallade personen varken närvarar eller har lämnat någon fullmakt. Då sätter man ett i kryss i ”Kallelsebevis” i personens närvaroruta enligt bilden nedan OCH sedan måste man även bifoga ”Kallelsebeviset” med bouppteckningen. Kallelsebeviset är kvittot från Posten på det rekommenderat brevet till den kallade personen.

kallelsebevis

 

3. Gå igenom bouppteckningen tillsammans

Målet på förrättningsdagen är att tillsammans gå igenom tillgångar och skulder, så att alla närvarande får en uppfattning om vad som ingår i dödsboet. Man kan även behöva diskutera andra frågor beroende på den aktuella arvssituationen. Det kan t ex röra sig om testamente, äktenskapsförord, laglottsyrkande, arvsavstående, arvsöverlåtelser, särkullbarns arvsavstående, bodelning för sambo, m.m.

Om det t ex saknas något godkännande av testamente eller underskift av arvsavstående så bör man få det gjort på bouppteckningen så man kan skicka in bouppteckningen direkt efter mötet.

4. ”Betala-vad-du-vill” för vår hjälp

Betalning till oss bör göras i detta steg. Kostnaden kan då tas med i bouppteckningen på sida 3 enligt bilden nedan (Bouppteckning Online AB är företaget som driver Bouppteckning.se). Klicka här för att betala!

bouppteckningskostnad

 

5. Anteckna datum

Fyll i datumet för förrättningsdagen på blankettens sista sida enligt bilden nedan.

datum

 

6. Fyll i bouppgivare och skriv under

Bouppgivare är den person som har lämnat uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren är vanligtvis den dödsbodelägare som känner till den avlidnes ekonomi bäst, men det kan även vara en utomstående person. Bouppgivaren måste ha närvarat på mötet! Bouppgivaren undertecknar bouppteckningen på sista sidan enligt bilden nedan. Genom att skriva under så intygar bouppgivaren att lämnade uppgifter är korrekta och ingenting avsiktligt har utelämnats.

bouppgivare

 

7. Förrättningsmännen går igenom bouppteckningen och skriver under

Förrättningsmännens uppgift är att kontrollera att allt av betydelse har antecknats i bouppteckningen, t ex om det finns testamente, äktenskapsförord, arvsavstående eller dylikt. Förrättningsmännen ska även kontrollera att skulder är korrekta och att alla tillgångar har värderats på ett korrekt sätt. När de har kontrollerat alla uppgifter, så skriver de under bouppteckningen enligt bilden nedan. Minst en av förrättningsmännen måste närvara på förrättningsdagen. Om inte båda närvarar, måste den icke närvarande förrättningsmannen i efterhand kontrollera att alla uppgifter är korrekta.

förrättningsmän

 

8. Fyll i ingivare

Ingivare är den person som företräder dödsboet gentemot Skatteverket. Om Skatteverket har några frågor eller behöver kompletteringar, så vänder de sig till ingivaren. Efter att bouppteckningen har registrerats skickar Skatteverket tillbaka bouppteckningen till ingivaren. Fyll i ingivarens uppgifter enligt bilden nedan! Namn och adress är obligatoriska uppgifter, men vi rekommenderar att även fylla i telefon och mejladress så bouppteckningen blir godkänd så fort som möjligt.

ingivare

 

9. Bra, då var är mötet klart!

Steg 5 - Kontrollera & Skicka in

I detta avsnitt gör vi en sista kontroll att allt är korrekt innan bouppteckningen skickas in till Skatteverket.

Nu bör allt vara i sin ordning om du har följ alla tidigare steg, men bara för att vara på säkra sidan ber jag dig gå igenom listan så du inte har missat något!

Checklista

1. Blanketten – kontrollera att ni har:

  • Fyllt i den avlidnes namn, adress, personnummer och dödsdag. Läs mer!
  • Fyllt i samtliga personers namn, adress, personnummer, relation till avlidne och om de är dödsbodelägare eller efterarvingar. Läs mer!
  • Fyllt i den avlidnes tillgångar och skulder. Läs mer!
  • Fyllt i efterlevandes tillgångar och skulder (om den avlidne var gift). Läs mer!
  • Fyllt i efterlevandes sambos samboegendom (om efterlevande sambo har begärt bodelning). Läs mer!
  • Fyllt i närvaro på samtliga personer (personlig närvara, fullmakt eller kallelsebevis). Läs mer!
  • Fyllt i ingivares namn och kontaktuppgifter. Läs mer!
  • Fyllt i datum för förrättningsdagen. Läs mer!
  • Fyll i bouppgivares namn samt att bouppgivaren har skrivit under. Läs mer!
  • Fyllt i förrättningsmännens namn och adress samt att de har skrivit under. Läs mer!

2. Bilagor – gå igenom listan och se om det var någon bilaga ni skulle bifoga

Följande bilagor är endast aktuella vid behov. Läs mer i avsnittet om respektive bilaga om ni är osäkra.

  • Fullmakt (bestyrkt kopia) – läs mer!
  • Kallelsebevis (kopia) – läs mer!
  • Testamente (bestyrkt kopia) – läs mer!
  • Bouppteckning efter tidigare avliden maka/make (kopia) – läs mer!
  • Äktenskapsförord (kopia) – läs mer!
  • Gåvobrev (bestyrkt kopia) – läs mer!
  • Jämkning av giftorättsgods (bestyrkt kopia) – läs mer!
  • Särkullbarns arvsavstående (bestyrkt kopia) – läs mer!
  • Arvsöverlåtelse/Arvsavsägelse/Arvsavstående (bestyrkt kopia) – läs mer!
  • Sambos begäran om bodelning (bestyrkt kopia) – läs mer!
  • Försäkring med förmånsförordnande (kopia) – läs mer

3. Bra, då var kontrollen klar!

Då var det slutligen dags att skicka in bouppteckningen för godkännande till Skatteverket. Följ instruktionerna nedan för att skicka in korrekta dokument!

Instruktioner

1. Skapa en bestyrkt kopia av bouppteckningen

Kopiera den ifyllda och underskrivna bouppteckningen. Därefter skriver du följande för hand på kopians första sida: ”Jag, DITT FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” – samt din UNDERSKRIFT under texten.

2. Skapa kopior av eventuella bilagor

Kopiera samtliga bilagor och bifoga dem till övriga dokument. Kopiorna av bilagorna behöver inte bestyrkas.

3. Ta reda på vilket Skattekontor bouppteckningen ska skickas till

Det är Skatteverket som administrerar, registrerar och godkänner bouppteckningar. Skatteverket har tre kontor där de handlägger bouppteckningsärenden. Den avlidnes folkbokföringsort avgör vilket kontor man ska skicka dokumenten till. Nedan följer information om vilket kontor du ska välja:

Härnösand
Om den avlidne var folkbokförd i Uppsala, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten samt Bengtsfors, Dals-Ed eller Åmåls kommuner i Västra Götalands län.

Skatteverket
Bouppteckningssektionen
871 87 Härnösand

Kalmar
Om den avlidne var folkbokförd i Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland eller Västra Götaland (med undantag av Åmåls, Dals-Eds och Bengtfors kommuner).

Skatteverket
Bouppteckningssektionen
391 87 Kalmar

Visby
Om den avlidne var folkbokförd i Stockholm, Södermanland, Östergötland, Jönköping eller Gotland.

Skatteverket
Bouppteckningssektionen
Box 1214, 621 23 Visby

4. Skicka in bouppteckningen!

Lägg samtliga dokument (originalbouppteckningen och den bestyrka kopian samt eventuella bilagor) i ett kuvert och skicka med vanlig post. Normal handläggningstid hos Skatteverket är 1-2 månader. När bouppteckningen är klar, så skickas den tillbaka till den person ni har satt upp som ingivare.

Om man har skickat in bouppteckningen, men upptäcker att något är fel, så måste man ändra bouppteckningen. Det kan t ex vara någon tillgång man hade missat att ta med eller en skuld som man inte hade vetskap om när bouppteckningen skickades in.

Om bouppteckningen inte har hunnit registrerats, så kan man ibland göra en komplettering. Man tar då kontakt med Skatteverket. Om ärendet har påbörjats, kan man prata med den aktuella handläggaren. Ofta räcker det med att skicka in de specifika ändringarna, men det avgör Skatteverket från fall till fall.

Om bouppteckningen redan är godkänd och registrerad så behöver man göra en tilläggsbouppteckning. En tilläggsbouppteckning går till på samma sätt som den ordinarie bouppteckningen med bl a kallelser och förrättning. Man behöver dock inte skicka in hela bouppteckningen på nytt. Det räcker med att skicka in de utförda kompletteringarna eller ändringarna och endast eventuellt nya bilagor behöver bifogas. Tilläggsbouppteckningar görs på en specifik blankett. Ladda ner blanketten nedan och använd informationen i stegen ovan när du ska fylla i blanketten.

Efter bouppteckningen

Denna guide är inte en del av själva bouppteckningsarbetet, utan uppgifter som sker efter bouppteckningen är klar. Av erfarenhet vet vi att det ofta finns många obesvarade frågor om vad som behöver göras efter bouppteckningen – speciellt kan arvskiftet vara svårt att vet hur det går till. Som bonus har vi därför skapat denna guide med steg-för-steg-instruktioner för vad man behöver göra! Följ instruktionerna nedan för att slutföra arvskiftet och upplösa dödsboet!

1. Få bouppteckningen registrerad

Det tar normalt minst 1 månad för att få bouppteckningen registrerad hos Skatteverket. Tar det längre än 2 månader bör du kontakta Skatteverket och kontrollera status för bouppteckningen. Den godkända bouppteckningen skickas med post till den person ni uppgav som ingivare. Bouppteckningen är en legitimationshandling och kommer behöva användas framöver, så se till att förvara den väl!

2. Hantera eventuellt testamente

Ett testamente måste ha ”vunnit laga kraft” för att man ska kunna gå vidare! Ett testamente ”vinner laga kraft” genom att de arvingar som ursprungligen skulle ha ärvt godkänner testamentet. Om alla har godkänt testamentet, så kan ni gå vidare med nästa steg och använda villkoren i testamentet.

Om någon har valt allt inte godkänna testamentet, så har den personen sex månader på sig att väcka en klandertalan i domstol. Tiden börjar räknas från den dag personen delgavs testamentet. Om ingen klandertalan väcks så vinner testamentet laga kraft efter sex månader.

3. Betala den avlidnes skulder

Innan arvskiftet kan ske, måste man betala av alla den avlidnes skulder och räkningar. Betala ”som vanligt” från dödsboet konto enligt instruktioner från aktuell bank. Skulder som inte kan lösas på direkten, exempelvis bolån, kan man hantera i samband med arvskiftet.

Om skulderna är större än tillgångarna, så behöver man prioritera vad man ska betala. Det första man betalar är begravnings- och bouppteckningskostnader som är sk prioriterade skulder. Därefter ska man försöka betala övriga skulder så rättvist som möjligt. Det finns inga tydliga lagar, men man bör ge varje fordringsägare lika stor procent av sin fordran betald. Ha en dialog med fordringsägarna och informera dem om situationen. En arvinge kan aldrig ärva den avlidnes skulder, men om det inte finns några pengar över så sker inget arvskifte och ni kan hoppa direkt till steg 8 (deklaration).

4. Ta fram uppgifter på vad som ska fördelas

Inför arvskiftet och eventuell bodelning behöver ni veta mer exakt vad ni ska dela på. Ta fram uppgifterna från bouppteckningen och dra av kostnader för dödsboet och eventuella  egna utlägg.

Om man inte är nöjd med värderingen av någon av tillgångarna från bouppteckningen, så kan man ändra värdet inför arvskiftet. Det kan t ex röra sig om aktier som har ändrat värde eller en fastighet som har värderats enligt taxeringsvärdet. Det finns inga regler om hur tillgångar ska värderas, utan arvingarna behöver enas.

5. Genomför eventuell bodelning

Om den avlidne var gift ska bodelning ske innan arvskiftet. Man delar då upp giftorättsgodset jämnt mellan makarna. Egendom som är enskild delas inte upp utan behålls av den efterlevande eller ingår i den avlidnes arv. Om det finns enskild egendom ska det kunna intygas genom äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente. Bodelning mellan makar blir i praktiken bara aktuellt om det finns särkullbarn som ska ärva på direkten (se exempel under steg 6). Om det endast finns gemensamma barn finns det ingen anledning att utföra bodelning eftersom den efterlevande ärver före gemensamma barn eller den avlidnes arvingar.

Om sambo har begärt bodelning i bouppteckningen så ska en bodelning av samboegendomen utföras innan arvskiftet. Man delar då upp samboegendomen jämnt mellan den avlidnes arvingar och den efterlevande sambon. Samboegendom är den gemensamma bostaden som har köpts för gemensamt bruk och dess bohag. I samboegendomen ingår även skulder kopplade till tillgångarna i egendomen.

6. Genomför arvskiftet

Ett arvskifte är en privat handling mellan samtliga dödsbodelägare och inget som ska rapporteras till någon myndighet. Ni behöver tillsammans skapa ett dokument där det tydligt framgår hur kvarlåtenskapen fördelas och som samtliga arvingar skriver under.

Om endast en arvinge
Det är vanligt att det endast finns en arvinge. Om den avlidne var gift och det endast finns gemensamma barn, så ärver den efterlevande. Om det endast finns en arvinge så behöver man inte göra ett arvskifte. Tillgångarna kan i dessa fall föras över omgående  (steg 7).

Arvskifteshandling

En arvskifteshandling är det dokument som redogör vem som får vad. Handlingen ska vara skriftlig och måste godkännas av samtliga dödsbodelägare. Det ska även framgå om det finns ett testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev. Handlingen kommer ni behöva använda för att överföra tillgångar.

Om det finns underåriga dödsbodelägare, godman eller förvaltare som är utsedd att företräda en dödsbodelägare måste den aktuella överförmyndaren godkänna arvskiftet innan tillgångarna får delas ut. Överförmyndaren får normalt inte godkänna avtal som på något sätt är till nackdel för personen.

Att komma överens

Om det bara är pengar som ska delas upp så är det enkel, men när det gäller lösöret kan det ibland vara svårt att bestämma vem som ska få vad. Ett vanlig lösning är att man gemensamt delar upp allt lösöre i lika stora delar och sedan drar lott om vem som får vilken del.

Även hus kan skapa problem om flera personer vill äga huset av t ex känslomässiga skäl. Man behöver dock lösa situationen med att köpa ut varandra eller äga huset tillsammans. Om man är oense om husets värde, kan man ta hjälp av flera mäklare och använda sig av deras genomsnittliga värde.

Om man är oense

Om man inte kan enas om hur arvet ska fördelas, kan man ta hjälp av en skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få till stånd en frivillig överenskommelse. Om inte arvingarna kan enas, så verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Om någon även är missnöjd med tvångsskiftet, så behöver den personen väcka talan i Tingsrätten mot övriga arvingar.

Fördelning av arvet

Arvingarnas storlek på andelarna av arvet avgörs enligt gällande arvsregler och eventuellt testamente.  Fördelningen måste dock inte vara helt exakt enligt reglerna, utan arvingarna bestämmer själva hur fördelningen ska se ut.

Lottläggning

När ni har bestämt ungefär hur tillgångarna ska fördelas brukar man göra en lottläggning. Då räknar man av respektive tillgång från varje persons arv och ser till att allas arv blir rätt storlek (se exempel).

Om det finns några legat ska dessa räknas av innan man börja dela upp tillgångarna. Legat är specifika saker eller en summa som den avlidne har testamenterat bort.

Skapa arvskifteshandling

 Ni kan skapa en arvskifteshandling för hand eller i datorn med t ex Microsoft Word. Det finns inga krav på hur exakt det ska se ut, men det är viktigt att ni får med följande delar.

  • Information om den avlidne
  • Information om vilka som ärver
  • Information om vem som ärver vad
  • Underskrifter av samtliga arvingar

 Exempel på arvskifteshandlingar

arvskifteExemplet ovan visar arvskifte där två barn ärver sin mor. Först tar man upp vilka som ska ärva. Därefter antecknar man vad det finns för egendom att fördela. Sedan gör man en lottläggning som beskriver vem som får vad. Slutligen skriver båda arvingarna under handlingen.

arvskifte och bodelningExemplet ovan visar ett arvskifte med bodelning. När man även ska utföra en bodelning så måste man först specificera vad som är enskild egendom och vad är giftorättsgods. Därefter räknar man ut hur stor del respektive person. När dessa punkter är klara kan man göra lottläggning som beskriver vem som får vad. Slutligen skriver samtliga personer under handlingen.

7. Överför tillgångar

Tillgångar är inget som överförs automatiskt utan man måste själv utföra detta. Vid överföring av bankmedel, fastigheter och värdepapper behöver du visa upp arvskifteshandlingen och bouppteckningen samt eventuellt testamente som visar vem som ska ha tillgången.

Vid överföring av pengar på bankkonto så kontaktar du banken och visar upp handlingarna ovan.

Vid överföring av fastigheter behöver du anmäla ny ägare (lagfart) hos Lantmäteriet. Banken brukar dock kunna hjälpa till med detta, vilket kan vara praktiskt då även överföring av eventuella bolån behöver hanteras av banken. Tänk även på att ändra hemförsäkringen till nya ägaren.

Vid överföring av värdepapper tar du kontakt med den mäklare/bank som hanterar värdepappret och följer deras rutiner.

Vid ägarbyte av bil räcker det med att en representant från dödsboet skriver under ägarbytet.

Om ni har haft en gemensam hyresrätt med den avlidne så behöver kontraktet ändras. Kontakta hyresvärden för att få rätt namn på kontraktet.

Om den avlidne var ägare av ett aktiebolag så överför du andelarna hos Bolagsverket.  Vid handelsbolag så måste man anmäla till Bolagsverket att en bolagsman har avlidit. En enskild näringsverksamhet kan endast drivas vidare om man behåller dödsboet, dvs ej genomför arvskifte. Näringsverksamheten ska avregistreras hos Skatteverket efter att dödsboet har upphört.

Om inte den avlidnes tillgångar överförs till ny ägare så kvarstår dödsboet som juridisk person.

8. Deklarera dödsboet

Året efter dödsfallet ska deklaration för dödsboet lämnas in. Det är dödsbodelägarna som är ansvariga att lämna en deklarationen för dödsboet. Det som ska deklareras är den inkomst som den avlidna personen hade före dödsfallet och den eventuella inkomst som dödsboet har haft. Om den avlidne hade enskild firma behöver du också deklarera företaget.

Deklarationsblanketten skickas till den adress som dödsboet är skrivet på. Grundregeln är att alla dödsbodelägare ska skriva under deklarationen, men det räcker att en dödsbodelägare skriver under om de andra delägarna godkänner det.

Om man inte löser upp dödsboet så måste man fortsätta att lämna in en deklaration varje år.

9. Klart!

Bra, då var allt klart och dödsboet kommer att upphöra!

Betalning

Du väljer helt själv hur mycket du tycker hjälpen var värd! Betalning sker via faktura och du kan antingen göra ett eget utlägg eller betala från dödsboet! Oavsett vad du väljer så kan kostnaden tas upp i bouppteckningen. Tack för din betalning - liten som stor!

Vad innebär ”Betala-vad-du-vill” (BVDV)?

”Betala-vad-du-vill” innebär kortfattat att du har tillgång till all hjälp på direkten och väljer sedan om och hur mycket du vill betala.

Du kan använda guiden, skriva ut mallar och få personliga svar på frågor om din bouppteckning. Vi hjälper dig helt fritt! Ingen inloggning eller godkännande av avtal behövs, utan det är bara att sätta igång på direkten! Du måste sedan själv aktivt välja att betala oss. Vi lagrar inga personuppgifter om våra besökare och det är helt upp till dig om du vill betala för hjälpen eller ej!

Vi har valt denna prismodell för att kunna hjälpa till på ett så smidigt och enkelt sätt som möjligt. Med BVDV kan vi erbjuda juridisk hjälp på ett enkelt och avslappnat sätt till alla – utan avtal och kundmöten!

Den engelska termen för BVDV är ”Pay-what-you-want” (PWYW). Mer information om prismodellen finns här!

När betalar man?

Du betalar precis när du själv vill. Du kan betala på direkten om du vill eller när du börjar bli klar med bouppteckningen. Tänk dock på att betala i tid om du vill ha med kostnaden i den färdiga bouppteckningen.

Hur betalar man?

Du betalar genom att först fylla i formuläret nedan. I formuläret väljer du själv belopp och om du vill göra ett eget utlägg eller betala från dödsboet. Därefter skickar vi en faktura med 30 dagars betalningstid till vald adress.

Hur mycket ska man betala?

Du betalar precis VAD DU VILL – det finns ingen övre eller undre gräns. Du bedömer helt själv vad du tycker det är värt.

Kan betalningen tas upp i bouppteckningen?

Ja, betalningen kan ni ta upp som en kostnad i bouppteckningen! Information om hur ni fyller i uppgifter om bouppteckningskostnader hittar ni här!

Vem betalar för bouppteckningen?

Bouppteckningen kan bekostas av dödsboet. Om man inte har möjlighet att betala med dödsboets pengar på direkten, så kan någon av dödsbodelägarna lägga ut pengar. Utlägget återbetalas sedan i samband med arvskiftet. Begravnings- och bouppteckningskostnader är sk prioriterade skulder och betalas före andra skulder om det inte finns tillräckligt med tillgångar för att betala samtliga skulder.

Hur använder ni mina uppgifter?

Uppgifterna ni fyller i vid betalningen används endast i samband med fakturering. E-postadressen används för att skicka ut orderbekräftelse och eventuell påminnelse om ni inte har betalt fakturan inom 30 dagar.

Vilka är det som driver Bouppteckning.se?

Företaget bakom Bouppteckning.se är Bouppteckning Online AB (org.nr. 559014-6956). Vi är en juristbyrå på nätet som är specialiserade på bouppteckningar. Företaget har F-skatt och betalar svensk moms och skatt på alla intäkter!

Betalningsformulär

Om Oss

Bouppteckning.se drivs av Bouppteckning Online Sverige AB (org nr 559014-6956). Vi är en mindre juristbyrå från Falun som är helt specialiserad på att hjälpa till med bouppteckningar på nätet.

Vi har tidigare bedrivit en mer traditionell bouppteckningstjänst i flera år där vi hjälpte enskilda kunder med deras bouppteckningar. I början av 2018 valde vi dock att helt göra om vår verksamhet och istället göra bouppteckningshjälp tillgänglig för alla. Vi vet hur svårt det kan vara att komma igång med bouppteckningen när någon nära anhörig har avlidit och ville därför göra hela processen så enkelt som möjligt.

Istället för att göra bouppteckningen helt själv eller ta hjälp och ha extra möten och papper skickade fram och tillbaka, så kan man nu enkelt göra bouppteckningen själv med vår guide! Guiden är helt fri att använda på direkten – vi har ingen betalvägg, plustjänster eller liknande. Dyker det upp frågor kan man dessutom höra av sig till oss, så hjälper vi till! Är man nöjd, betalar man sedan vad man tycker hjälpen var värt. Enkelt och helt på kundens villkor!

Har du några frågor om oss eller vår tjänst är du välkommen att höra av dig på hej@bouppteckning.se!

feedback
Om du saknar något eller tycker något är oklart i guiden får du gärna höra av dig! Vi försöker hela tiden förbättra guiden och är tacksamma för dina synpunkter! Vänligen mejla på hej@bouppteckning.se!