När någon har avlidit måste man göra en bouppteckning. Nedan finner du 10 av de mest grundläggande sakerna du bör känna till om bouppteckningsarbetet.

Om Oss

På Bouppteckning.se gör du bouppteckningen enkelt själv! Med vår Gör-det-själv-guide blir du snabbt klar och slipper gå till juristbyrån eller lägga tid på att göra allt själv utan bra vägledning!

  • Spara tid! Du får all information på ett ställe och kan göra alla uppgifter hemifrån!
  • Slipp stress! Tydlig vägledning med enkla instruktioner och förklarande exempel för alla steg!
  • Tryggt! Skriven av juridiska experter och välbeprövad med över 25.000 användare 2018!
  • Allt ingår! Komplett guide med färdiga mallar, avtal, mötesinstruktioner, checklistor, m.m.
  • Även arvskiftet! Guide för arvskiftet ingår med bl a mallar för arvskifteshandlingen!
PRIS: 795 kr

1. Den närmast anhöriga är ansvarig

Den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi – vanligtvis efterlevande make/maka/partner eller sambo – har ansvaret att bouppteckningen blir utförd. Om det är oklart vem som är närmast anhörig, så är det dödsbodelägarna tillsammans som har ansvaret för att bouppteckningen utförs.

Att man har ansvar för att bouppteckningen innebär inte att man måste utföra allt själv. Personen som har ansvaret har rätt att beställa bouppteckningstjänster för att bli klar med bouppteckningen. Dessa kostnader bekostas av dödsboet och behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare.

Om det saknas dödsbodelägare, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Den utsedda förrättaren får då betalt av dödsboet för sitt uppdrag.

2. Bouppteckningen måste förrättas inom 3 månader

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsdagen. Detta innebär att arvingarna måste hålla ett möte där man går igenom bouppteckningen tillsammans. Efter mötet har man en månad på sig att skicka in handlingarna till Skatteverket.

Om inte bouppteckningen skickas in i tid kan Skatteverket utföra ett vitesföreläggande. Detta innebär att den som är skyldig att lämna in bouppteckningen får en uppmaning att skicka in handlingarna inom ett visst datum för att undvika ett bötesbelopp. Skatteverket kan även bestämma att någon annan ska utföra bouppteckningen. Denna person får då betalt av dödsboet för att utföra bouppteckningen.

3. Bouppteckningen måste vara korrekt

En bouppteckning innehåller huvudsakligen information om den avlidne och dess arvingar, tillgångar och skulder samt vilka som är bouppgivare, ingivare och förrättningsmän. I vissa fall kan man även behöva lämna övriga upplysningar. Det kan t ex vara att sambo begär bodelning, efterlevande make/maka/partner begär jämkning, att det finns ett testamente, m.m.

Det finns inga specifika krav hur bouppteckningen ska utformas, men vanligtvis använder man sig av Skatteverket blankett som skickas ut till den närmast anhöriga inom någon vecka från dödsfallet.

Det är viktigt att blanketten är rätt ifylld samt att kallelse och förrättningsmöte har gått korrekt till. Om något är felaktigt kan inte Skatteverket godkänna bouppteckningen.

4. Även den efterlevandes egendom tas med

När den avlidne var gift ska man även dokumentera tillgångar och skulder för både den efterlevande maken/makan/partnern i bouppteckningen. Den efterlevandes tillgångar och skulder ska antecknas eftersom de kommer ha betydelse i bouppteckning när den efterlevande själv avlider.

I en bouppteckning där den avlidne var gift måste man skilja på vad som är giftorättsgods och enskild egendom. Egendom är som huvudregel giftorättsgods, vilket innebär att det ska delas lika när ett äktenskapet upphör i samband med dödsfallet.

För att en tillgång istället ska räknas som enskild egendom krävs det ett registrerat äktenskapsförord som klargör att egendomen är enskild. Någon av makarna kan även ha fått enskild egendom genom ett tidigare testamente eller en gåva. Enskild egendom ska till skillnad från giftorättsgods inte delas upp vid bodelningen, utan respektive person behåller sin enskilda egendom.

I vår Gör-det-själv-guide kan du läsa om hur du värderar och fyller i den avlidnes och efterlevandes olika sorters tillgångar och skulder.

5. Ett förrättningsmöte måste hållas

Förrättningsmötet är den dag då dödsbodelägarna och eventuella efterarvingar och testamentstagare, träffas för att gå igenom den avlidnes arvssituation och få vetskap om den avlidnes tillgångar och skulder. Vid mötet ska även minst en sk förrättningsman närvara (läs mer under punkt 6).

Målet med förrättningsmötet är att tillsammans gå igenom tillgångar och skulder, så att alla närvarande får en uppfattning om vad som ingår i dödsboet. Man kan även behöva diskutera andra frågor beroende på den aktuella arvssituationen. Det kan t ex röra sig om testamente, äktenskapsförord, laglottsyrkande, arvsavstående, arvsöverlåtelser, särkullbarns arvsavstående, bodelning för sambo, m.m. De flesta av dessa frågor bör man dock ha satt sig in i och funderat på innan förrättningsmötet.

I vår Gör-det-själv-guide kan du läsa om hur ni genomför förrättningsmötet helt själva och vad ni behöver tänka på!

6. Två förrättningsmän behöver utses

De utomstående personer som närvarar vid en bouppteckning kallas för förrättningsmän. Förrättningsmännen (man eller kvinna) får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa. Vanligtvis är förrättningsmännen en jurist från anlitad juristbyrå eller partner, grannar, vänner eller arbetskollegor om man gör bouppteckningen själv. Det är bouppgivaren som utser vilka som ska vara förrättningsmän.

Förrättningsmännens uppgift är att närvara på mötet och kontrollera att allt av betydelse har antecknats i bouppteckningen. Förrättningsmännen har ingen undersökande uppgift, utan utgår endast från det material som presenteras av bouppgivaren (vanligtvis närmast anhörig). När de har kontrollerat alla tillgängliga uppgifter, så skriver de under bouppteckningen.

Minst en av förrättningsmännen måste närvara på förrättningsmötet. Den andra förrättningsmannen kan kan gå igenom och skriva under bouppteckningen i efterhand.

7. Kallelser måste skickas ut inför mötet

Det är viktig att alla berörda personer får chansen att närvara under förrättningsmötet. Därför måste man enligt lag skicka ut en kallelse till samtliga personer inför mötet.

Enligt lagtexten ska kallelsen skickas ut i god tid. I god tid innebär två veckor innan förrättningen om alla kallade personer bor i Sverige. Om någon av de kallade bor utomlands bör kallelsen skickas ut fyra veckor innan. Det är bouppgivaren som bestämmer tid för mötet och ansvarar för att övriga personer kallas.

Om kallelsen inte har gått rätt till eller om man har glömt att kalla en person, måste ett nytt förrättningsmöte hållas. En person som inte har närvarat kan inte godkänna bouppteckningen i efterhand.

I vår Gör-det-själv-guide hittar du en färdig kallelsemall och tydliga instruktioner för hur kallelsen ska genomföras!

8. Det finns inget närvarokrav på mötet

Det är endast bouppgivaren och minst en av förrättningsmännen som måste närvara på förrättningsmötet. Den andra förrättningsmannen kan kontrollera bouppteckningen i efterhand.

De kallade dödsbodelägarna (och eventuella efterarvingar) kan välja om de vill närvara eller ej. Om någon inte närvarar måste man bifoga kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt för att bevisa att personen har blivit kallad, men valt att inte närvara. Om man inte bifogar någon handling, så kommer inte Skatteverket att godkänna bouppteckningen. Då måste hela bouppteckningen göras om med nya kallelser och nytt förrättningsmöte.

I vår Gör-det-själv-guide hittar du färdiga mallar för fullmakt och kallelseintyg samt information hur man hanterar personer som inte närvarar på mötet!

9. Bouppteckningen måste godkännas

Det är Skatteverket som administrerar, godkänner och registrerar bouppteckningar. Skatteverket har tre kontor där de handlägger bouppteckningar och handläggningstiden är ca 4-5 veckor.

Den underskrivna bouppteckningen ska skickas in i ett original och en bestyrkt kopia. I de allra flesta fall ska man även skicka med olika bilagor. Det kan t ex handla om fullmakter, tidigare bouppteckningar, värdeintyg, kallelsebevis, försäkringsintyg, saldobesked, godmansförordnande, arvsavstående, särkullbarns arvsavstående, laglottsyrkande, begäran om jämkning, förteckning av tidigare gåvor, oskiftat bo, äktenskapsförord, testamente och testamentesgodkännande.

Om Skatteverket har frågor om bouppteckningen så hör de av sig till den person man har angivit som ingivare. Vem som helst kan vara ingivare, men man bör välja den som har mest insyn över den avlidnes ekonomi.

10. Bouppteckningen behövs för arvskiftet

När bouppteckningen är godkänd av Skatteverket skickas bouppteckningen tillbaka till ingivaren. Därefter kan dödsboet avvecklas och arvskifte ske. Detta sker i två eller tre steg.

Först betalar man skulder. Begravnings- och bouppteckningsskulder är prioriterade skulder om inte tillgångarna i dödsboet räcker till att betala samtliga skulder. Skulder som inte kan lösas på direkten, exempelvis bolån, kan man hantera senare i arvskiftet.

Därefter sker eventuell bodelning om den avlidne var gift eller om efterlevande sambo har begärt det.

Slutligen genomför man själva arvskiftet. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare och inget som ska rapporteras till någon myndighet. Samtliga delägare måste godkänna en arvskifteshandling och skriva under avtalet. När alla arvingar är överens och har godkänt arvskiftet ska man överföra tillgångar enligt överenskommelse. Den person som har tillgång till kontona ansvarar för att arvet betalas ut.

I vår Gör-det-själv-guide hittar du färdiga mallar för arvskifteshandlingen samt information om alla moment som behöver utföras efter bouppteckningen har blivit godkänd!

Relaterat

ordlista bouppteckning

Ordlista för termer vid bouppteckning och arvskifte

guide bouppteckning arvskifte

Gör-det-själv-guide för bouppteckning och arvskifte

vad är en bouppteckning

Kortfattat info om bouppteckningens innehåll

Lycka till med bouppteckning & arvskifte!