När någon har avlidit måste man göra en bouppteckning. Nedan finner du en ordlista med termer som förekommer vid bouppteckning och arvskifte.

Om Oss

På Bouppteckning.se gör du bouppteckningen enkelt själv! Med vår Gör-det-själv-guide blir du snabbt klar och slipper gå till juristbyrån eller lägga tid på att göra allt själv utan bra vägledning!

  • Spara tid! Du får all information på ett ställe och kan göra alla uppgifter hemifrån!
  • Slipp stress! Tydlig vägledning med enkla instruktioner och förklarande exempel för alla steg!
  • Tryggt! Skriven av juridiska experter och välbeprövad med över 25.000 användare 2018!
  • Allt ingår! Komplett guide med färdiga mallar, avtal, mötesinstruktioner, checklistor, m.m.
  • Även arvskiftet! Guide för arvskiftet ingår med bl a mallar för arvskifteshandlingen!
JUST NU: 295 kr
(Kan bekostas av dödsboet! Ord. pris 495 kr!)

Ordlista för Bouppteckning

Allmänna Arvsfonden

När varken legala arvingar eller testamente finns, innebär det att dödsboet saknar förmånstagare. I dessa fall har riksdagen bestämt att alla tillgångar ska tillfalla Allmänna Arvsfonden.

Varje år avlider det ca 1 800 personer som saknar arvingar. Som arvingar räknas släktingar t o m mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. Kusiner ärver inte varandra. Ca 1 200 av personerna utan arvingar har dock skrivit ett testamente, men de resterande ca 600 saknar förmånstagare. I dessa 600 fall, tillfaller den avlidne personens tillgångar Allmänna Arvsfonden. Då utses en god man av Kammarkollegiet som avvecklar dödsboet och för över tillgångarna till Allmänna Arvsfonden.

Inga arvingar, men testamente
Om den avlidne saknar legala arvingar, men har skrivit ett testamente, så ska tillgångarna tillfalla förmånstagaren i testamentet. I dessa fall måste man dock även kalla Allmänna Arvsfonden till förrättningsdagen. Allmänna arvsfonden måste godkänna testamentet för att det ska bli giltigt.

Om Allmänna Arvsfonden
Allmänna Arvsfonden instiftades av Riksdagen 1928. Arvsfonden stödjer ideella föreningar och andra icke-vinstdrivande organisationer. Man prioriterar projekt som utvecklar verksamheter för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Cirka 400 projekt får varje år stöd ur Allmänna Arvsfonden. 2015 delades det totalt ut 642 miljoner på olika projekt.

Arvsavstående

Att avstå arv innebär att man avstår sin arvslott till förmån för sina legala arvingar. Vid ett arvsavstående får det inte förekomma någon ekonomisk ersättning. Vid ett arvsavstående ska en skriftlig handling bifogas till bouppteckningen.

Arvsavsägelse

Att avsäga sig sitt arv innebär att arvet kommer att fördelas på övriga arvingar enligt arvsordningen. Legala arvingar till den som avsäger sig sitt arv blir därmed lottlösa. En minderårig kan inte avsäga sig sitt arv och en bröstarvinge kan inte avsäga sig sitt arv utan att ha fått skälig ersättning. Vid en arvsavsägelse ska en skriftlig handling bifogas till bouppteckningen.

Arvslott

Arvslotten är den andel av den avlidnes kvarlåtenskap som tillkommer en arvinge. Om det t ex finns två barn som ärver lika enligt arvsordningen, så är vardera barns arvslott 50%.

Arvsordning

Arvsordningen är den ordning man ärver. Man delar in arvsordningen i tre arvsklasser där den första arvsklassen ärver först. Saknas det arvingar i den första arvsklassen, så ärver arvsklass två osv.

  • Första arvsklassen är den avlidnes bröstarvingar, dvs barn. Varje barn får lika stor arvslott. Om ett barn är avlidet och efterlämnar egna barn (den avlidnes barnbarn), så ärver de (barnbarnen) arvslotten istället. Barnbarnen delar då på sin förälders arvslott.
  • Andra arvsklassen är den avlidnes föräldrar. Föräldrarna ärver hälften var. Om båda föräldrarna har avlidit, så ärver deras barn (den avlidnes syskon). Om en av föräldrarna har avlidit, så delar syskonen på den avlidna förälderns arvslott. Om ett syskon har avlidit, så ärver syskonets eventuella barn istället.
  • Tredje arvsklassen är den avlidnes mor- och farföräldrar. Mor- och farföräldrarna ärver en fjärdedel var. Om någon har avlidit, så ärver den personens barn (den avlidnes farbror, faster, morbror eller moster). Om någon avliden mor- eller farförälder inte har barn, så fördelas arvslotten bland övriga mor- och farföräldrar. Om alla mor- och farföräldrar och deras barn har avlidit, så tillfaller arvet Allmänna Arvsfonden. Kusiner ärver inte varandra!

Arvskifte

Arvskiftet är det moment där man fördelar den avlidnes kvarlåtenskap mellan arvingarna. Arvskiftet sker efter man har betalat skulder och genomfört en bodelning om den avlidne var gift eller om efterlevande sambo har begärt det. Vid arvskiftet gör man normalt en lottläggning och upprättar en arvskifteshandling.

Arvskifteshandling

När man har kommit överens om hur arvet ska fördelas, så behöver man upprätta en arvskifteshandling som redogör vem som får vad. Handlingen ska vara skriftlig och måste godkännas av samtliga dödsbodelägare. Handlingen används t ex tillsammans med bouppteckningen för att ändra lagfart på en fastighet.

Om det bara finns en arvinge behöver man inte upprätta någon arvskifteshandling. I sådant fall anses den ende arvingen ha tillträtt arvet så snart bouppteckningen har godkänts och registrerats hos Skatteverket.

Arvsskatt

Arvsskatten är numera slopad och man betalar inte längre skatt på arv eller gåvor. Innan 2005 fungerade bouppteckningen även som underlag för arvsskatt.

Begära anstånd

Om man vet med sig att man inte kommer hinna förrätta bouppteckningen inom tre månader kan man begära anstånd. Ansökan om anstånd måste ske till Skatteverket inom tre månader. Det finns inga klara regler vad som krävs för att få extra tid, men man bör ha en orsak till varför man behöver mer tid att förrätta bouppteckningen.

Bestyrkt (bevittnad) kopia

Många handlingar i samband med bouppteckningen behöver bifogas som bestyrkt kopia. En bestyrkt kopia är en kopia av en originalhandling där en person intygar att det är en korrekt kopia av originalet. Detta intygas genom att man på kopian skriver för hand ”Jag, FÖRNAMN EFTERNAMN intygar att kopian överensstämmer med originalet” samt skriver under med en underskrift under texten.

Bodelning

En bodelning är det moment där man delar upp tillgångar och skulder när ett äktenskap upphör i samband med dödsfall. En bodelning kan även ske mellan sambos om efterlevande sambo begär det. När ett äktenskap upphör delar man upp giftorättsgodset och för sambos är det samboegendomen som ska delas upp.

Bouppgivare

Bouppgivaren är den person som känner till boet bäst. Det är vanligtvis efterlevande maka/make/partner/sambo, ett barn eller någon annan dödsbodelägare. Det behöver dock inte vara någon som ärver den avlidne. I vissa fall kan det t ex vara en svåger som är bäst lämpad för uppgiften.

Bouppgivarens uppgift är att uppge vilka tillgångar och skulder den avlidne har. Rent praktiskt innebär det att bouppgivaren behöver ta fram papper på kontoutdrag, värdepappersinnehav, fastigheter, m.m.

Bouppgivaren måste närvara på förrättningsmötet. Övriga kallade personer kan välja att närvara via ombud (fullmakt) eller inte närvara alls. Bouppgivaren ska skriva under bouppteckningen och på heder och samvete försäkra att de lämnade uppgifterna är korrekta och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats.

Boutredningsman

Om det inte finns någon nära anhörig som kan hantera dödsboet eller om arvingarna kan komma överens om hur dödsboet ska hanteras kan man ansöka till Tingsrätten om att utse en boutredningsman. Boutredningsmannen kan hantera alla dödsboets moment samt avveckla dödsboet. Boutredningsmannen har rätt att kräva ersättning från dödsboet för sitt uppdrag och om tillgångarna inte räcker till så är det personen som ansökte som är betalningsskyldig.

Bröstarvinge

Bröstarvinge är ett begrepp för den avlidnes barn, barnbarn, osv. Bröstarvingar är de som först ärver den avlidne och kan inte testamenteras bort enligt svensk lag. Även om det finns ett testamente har bröstarvingar rätt till sin laglott, vilket motsvarar halva arvslotten.

Dödsbo

När en person avlider skapas ett dödsbo där den avlidnes tillgångar och skulder ingår. Dödsboet existerar fram till dess att bouppteckningen är godkänd, arvskiftet har skett och eventuella tillgångar har överförts.

Dödsbodelägarna företräder dödsboet
Det är dödsbodelägarna tillsammans som företräder dödsboet och måste vara överens om eventuella åtgärder. Man kan även välja att ge någon av dödsbodelägarna fullmakt att företräda dödsboet ensam. Man kan t ex behöva ta fram uppgifter, betala räkningar, avsluta tjänster, m.m.

Juridisk person
Dödsboet är en juridisk person, likt ett företag. Om man inte genomför ett arvskifte, så kan dödsboet i princip finnas kvar hur länge som helst. Dödsbodelägarna behöver då ansöka om samlevnad i oskiftat bo och fortsätter sedan att förvalta dödsboet tillsammans. Dödsboet får även ett eget organisationsnummer och dödsbodelägarna behöver skicka in skattedeklarationer för dödsboet varje år.

Dödsboanmälan

Undantag från kravet på bouppteckning kan i vissa fall ske om den avlidne inte har någon fastighet och tillgångarna inte täcker begravningskostnaderna. Då kan man istället få göra en dödsboanmälan. Dödsboet behöver i dessa fall vända sig till socialkontoret i kommunen där den avlidne var folkbokförd. Socialkontoret avgör sedan om dödsboet uppfyller kraven för att få göra en dödsboanmälan eller ej.

En dödsboanmälan är en enklare form av bouppteckning och ska ske inom två månader från dödsdagen. Blankett får man hos Skatteverket efter godkännande från kommunen.

Dödsbodelägare

Dödsbodelägare kallas de personer eller företag som har direkt rätt till arv efter den avlidne. Dödsbodelägaren kan vara efterlevande make/maka/partner, legal arvinge, universell testamentstagare eller sambo som har begärt bodelning.

Dödsfallsintyg

Ett dödsfallsintyg visar när personen avled och vilka arvingar personen har. Ett dödsfallsintyg kan beställas från Skatteverket och kan behöva om du t ex ska betala räkningar för dödsboet, bevisa att du är syskon till den avlidne, ansöka om efterlevandepension hos Pensionsmyndigheten eller avsluta vissa abonnemang eller avtal.

Efterarvinge

Efterarvinge kallas man om man har rätt till arv först efter att den nuvarande dödsbodelägaren har avlidit. Det vanligaste exemplet på efterarvingar är gemensamma barn när den avlidne var gift. I dessa fall är den efterlevande maken/makan/partnern dödsbodelägare och ärver först med sk fri förfoganderätt. Efterarvingar kan även vara t ex  syskon eller föräldrar till en gift person som avlider.

Enskild egendom

Enskild egendom är egendom som inte ska delas upp vid bodelningen, utan respektive person behåller sin enskilda egendom. En tillgång kan räknas som enskild egendom om det finns ett registrerat äktenskapsförord som klargör att egendomen är enskild. Någon av makarna kan även ha fått enskild egendom genom ett tidigare testamente eller en gåva. Då ska det stå i testamentet eller gåvobrevet att det var en fråga om enskild egendom. Handlingar som styrker att egendomen är enskild ska bifogas till bouppteckningen.

Fri förfoganderätt

Fri förfoganderätt innebär att den som ärver får spendera arvet precis som den vill, men det är inte tillåtet att ge bort stora delar av arvet eller testamentera bort. När en efterlevande make/maka/partner ärver före gemensamma barn, så sker det genom fri förfoganderätt.

Full äganderätt

När man ärver med full äganderätt behöver får man göra exakt vad man vill med arvet och behöver inte ta hänsyn till eventuella efterarvingar. Man kan således testamentera de ärvda tillgångarna till någon annan.

Fullmakt

En person som inte närvarar på förrättningsmötet kan välja att ge fullmakt till ett ombud. Ombudet kan vara någon av de övriga kallade personerna eller någon helt utomstående. Ombudet roll är att föra den icke närvarande personens talan och bevaka den intressen. Om någon representeras av ett ombud, så behöver man anteckna ”fullmakt” istället för ”närvarande” i bouppteckningen och bifoga den underskrivna fullmakten i original som bilaga.

Förmånstagarförordnande

När en försäkring har en förmånstagare, så benämns det som en försäkring med förmånstagarförordnande i bouppteckningen. En försäkring med förmånstagare ska inte tas upp i bouppteckningen som en tillgång. Man behöver dock upplysa om försäkringen under övriga upplysningar samt bifoga en kopia av försäkringsbrevet.

Förrättningsmän

De utomstående personer som närvarar vid en bouppteckning kallas för förrättningsmän. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa. Det är bouppgivaren som utser vilka som ska vara förrättningsmän.

Vilka kan man välja?
Det ska vara två fysiska personer (män eller kvinnor), dvs inte juridiska personer (företag). Det finns inga formella krav på utbildning eller kunskaper för att vara förrättningsman, men enligt lagtexten ska de ska trovärdiga. Det vanliga är att man använder sig av vänner, grannar, partners eller släktingar som inte ärver.

Vad ska förrättningsmännen göra?
Förrättningsmännens uppgift är att kontrollera att allt av betydelse har antecknats i bouppteckningen, t ex om det finns testamente, äktenskapsförord, arvsavstående eller dylikt. Förrättningsmännen  ska även kontrollera att skulder är korrekta och att alla tillgångar och värderats på ett korrekt sätt. När de har kontrollerat alla uppgifter, så skriver de under bouppteckningen. Förrättningsmännen har ingen undersökande uppgift, utan kontrollerar uppgifterna som presenteras av dödsboet.

Närvaro på förrättningsdagen
Minst en av förrättningsmännen måste närvara på förrättningsdagen. Om någon inte närvarar, måste den personen i efterhand kontrollera bouppteckningen.

Förrättningsmöte

Förrättningsdagen är den dag då dödsbodelägarna och eventuella efterarvingar och testamentstagare, träffas för att gå igenom den avlidnes arvssituation och få vetskap om den avlidnes tillgångar och skulder.

Vilka ska närvara?
Bouppgivaren måste närvara på förrättningsdagen. Dödsbodelägare och efterarvingar kan närvara genom ombud eller välja att inte närvara alls. Om de inte närvarar måste man bifoga kallelsebevis när man skickar in bouppteckningen. Minst en av förrättningsmännen måste närvara.

När ska förrättningen ske?
Förrättningsdagen måste ske inom tre månader efter dödsfallet. Dödsbodelägarna och eventuella efterarvingar måste kallas i god tid till mötet.

Uppgifter på förrättningsdagen
Målet på förrättningsdagen är att tillsammans gå igenom tillgångar och skulder, så att alla närvarande får en uppfattning om vad som ingår i dödsboet. Man kan även behöva diskutera andra frågor beroende på den aktuella arvssituationen. Det kan t ex röra sig om testamente, äktenskapsförord, laglottsyrkande, arvsavstående, överlåtelser av arv, särkullbarns arvsavstående, bodelning för sambo, m.m. De flesta av dessa frågor bör man dock ha satt sig in i och funderat på innan förrättningsdagen. Detta gäller speciellt testamente som ofta skickas med redan i kallelsen, eftersom även de som inte närvarar måste delges testamentet för att det ska bli godkänt. Dessutom kan ett testamente ändra vilka som ska kallas till förrättningsdagen.

Förskott på arv (tidigare gåvor)

Om någon av arvingarna har fått en större gåva under den avlidnes livstid, så kan man i vissa fall anse att det är ett förskott på arv. För att klargöra om det rör sig om en gåva eller ej, behöver man veta om det finns något skriftligt eller muntligt avtal och om mottagaren är bröstarvingen eller ej. Om mottagen är bröstarvinge kan större gåvor anses som förskott på arv, medans större gåvor till en person som inte är bröstarvinge normalt inte anses som ett förskott på arv.

Giftorättsgods

När den avlidne var gift ska man dokumentera tillgångar och skulder för både den avlidne och den efterlevande maken i bouppteckningen. Man måste även skilja på vad som är giftorättsgods och enskild egendom.

Makars egendom är som huvudregel giftorättsgods, oavsett vem som står som ägare. Giftorättsgodset delas upp lika mellan makarna i bodelningen som sker innan arvskiftet när bouppteckningen är godkänd och registrerad.

God tid

Det är viktig att alla berörda personer får chansen att närvara under förrättningsmötet. Därför ska man skicka ut en kallelse till samtliga personer inför mötet. Enligt lagtexten ska kallelsen skickas ut i god tid. I god tid brukar i praktiken innebära två veckor. Om någon av de kallade bor utomlands bör dock kallelsen skickas ut fyra veckor innan förrättningsdagen.

Om inte kallelsen har gått rätt till eller om man har glömt att kalla en person, måste en ny bouppteckning utföras. Det räcker inte ens med att alla godkänner bouppteckningen.

Godman

När en person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande förhållande, behöver hjälp med att bevaka sin rätt, så kan en annan person utses som god man. Den gode mannen företräder personen vid bouppteckningen och ska kallas till förrättningsmötet.

Godmansförordnande

Om en person har god man så finns det ett dokument som beskriver vem som företräder personen. Detta dokument kallas godmansförordnande och ska bifogas till bouppteckningen.

Gåvobrev

Ett gåvobrev (även kallat gåvohandling) kan t ex reglera en gåva av bostadsrätt, fastighet, pengar eller värdepapper. Vid en bouppteckning kan gåvobrev vara aktuellt av två anledningar. Gåvobrevet kan användas för att intyga att en egendom är enskild när den avlidne var gift. Ett gåvobrev kan även beskriva om en gåva var förskott på arv eller ej beroende på hur gåvobrevet är utformat.

Ingivare

Ingivare är den person som företräder dödsboet gentemot Skatteverket. Vem som helst kan vara ingivare, men man brukar vanligtvis välja den person med mest insikt i den avlidnes ekonomi. Efter bouppteckningen har godkänts och registrerats skickar Skatteverket tillbaka bouppteckningen till ingivaren.

Jämkning av giftorättsgodset

Om den ena maken avlider så ska man utföra en bodelning av giftorättsgodset, eftersom det är ett sätt att avsluta äktenskapet. Det vanliga är att allt giftorättsgods delas lika, men om den efterlevande begär jämkning, så behåller båda parter sitt giftorättsgods.

Kallelse

Samtliga dödsbodelägare och eventuella efterarvingar ska kallas till förrättningsmötet. Det är viktigt att alla berörda personer får möjlighet att närvara vid förrättningen.

Kallelsen ska ska skickas ut i god tid och innehålla information om vem som har avlidit samt datum, tid och plats för förrättningen. Kallelsen ska skickas i rekommenderat brev för att säkerställa att alla personer har blivit kallade på ett riktigt sätt.

Det är viktigt att kallelsen går korrekt till för att bouppteckningen ska godkännas. Om en person som inte har närvarat inte har blivit korrekt kallad kan inte bouppteckningen godkännas. Man behöver i dessa fall skicka ut nya kallelser och sedan ha ett nytt förrättningsmöte.

Kallelsebevis

Alla dödsbodelägare samt eventuella efterarvingar måste kallas i god tid till förrättningsmötet. Kallelsen ska ske med rekommenderat brev. När man skickar rekommenderat brev får man ett kvitto från Posten som man ska spara. Detta kvitto kan man sedan använda som kallelsebevis om någon inte närvarar. Om någon inte närvarar, så antecknar man ”kallelsebevis” i bouppteckningen samt bifogar kvittot som bilaga.

Kallelseintyg

Personen som inte närvarar kan intyga att hen har blivit kallad i god tid till förrättningsmötet. Detta görs genom att man skapar och skriver under ett intyg som bifogas till bouppteckningen i original. I bouppteckningen antecknar man sedan ”kallelsebevis” istället för ”närvarande”.

Kvarlåtenskap

Kvarlåtenskap är de tillgångar som återstår när den avlidnes skulder är betalda. Det är kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan arvingarna.

Lagfart

Lagfart är en officiell registrering av en ägare av en fast egendom (vanligtvis ett hus). Om den avlidnes hus ska överföras till en ny ägare efter arvskiftet behöver man ansöka om en ny lagfart hos Lantmäteriet.

Laglott

Laglott motsvarar halva arvslotten och är vad en bröstarvinge alltid har rätt till enligt lagen. Om den avlidne har skrivit ett testamente där en bröstarvinge får mindre än sin laglott behöver bröstarvingen göra ett laglottsyrkande för att få ut sin laglott.

Laglottsyrkande

En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Om det finns ett testamente där bröstarvingen inte får sin laglott, måste bröstarvingen göra ett laglottsyrkande för att få ut sin del. Laglottsyrkandet ska skrivas under av bröstarvingen och bifogas till bouppteckningen.

En legal arvinge är en person som ärver enligt arvsordningen. Om det inte finns något testamente är det de legala arvingarna som ärver den avlidne.

Legatarie

Legatarie är en person som ärver något specifik genom ett testamente. Det kan t ex någon specifik egendom eller en viss summa. Det som legatarien ärver kallas för ”legat”” En legatarie ska inte kallas till förrättningsmötet, men ska antecknas som en upplysning i bouppteckningen.

Lottläggning

Lottläggning är en metod för att dela upp tillgångar vid arvskiftet. När det finns tillgångar som inte kan delas lika så behöver man ha en metod för att få alla arvsandelar ska bli korrekta. Denna metod kallas lottläggning. Man brukar vid en lottläggning dela ut olika tillgångar (t ex bil, värdepapper) först och sedan jämna till så alla får en korrekt andel med pengar – om den avlidne hade tillräckligt med pengar på kontot. Ibland när det rör sig om tillgångar av ett högre värde, som t ex fastigheter, kan man istället välja att sälja dem innan arvet delas upp definitivt.

Lösöre (bohag)

Lösöret (bohaget) värderas till dess marknadsvärde, dvs hur mycket man skulle få om man säljer det. Man tar ofta upp hela lösöret som en post i bouppteckningen. Om det finns värdesaker bland lösöret, bör de tas upp separat. Om den avlidne var gift, så tas halva lösöret upp för den avlidne och andra hälften för den efterlevande maken/makan/partnern.

Oskiftat bo

I de allra flesta fallen utför dödsbodelägarna ett arvskifte när bouppteckningen är godkänd och registrerad. Efter arvskiftet överförs den avlidnes tillgångar till arvingarna och dödsboet löses därmed upp.

Att behålla ett dödsbo
Ibland kan det dock finnas anledning att behålla dödsboet. Det kan t ex röra sig om att den avlidne hade en enskild firma och arvingarna tycker att den bästa lösningen är att driva vidare firman med dödsboet som ägare.

Om dödsbodelägarna inte vill utföra ett arvskifte, så kan de ansöka om samlevnad i oskiftat bo. Dödsbodelägarna förvaltar då dödsboet tillsammans om de inte har avtalat något annat. Man kan även ge någon fullmakt om man har behov av det. Dödsboet är en juridisk person som man behöver skicka in skattedeklaration för varje år. Det oskiftade dödsboet kan i princip finnas kvar hur länge som helst.

När någon av dödsbodelägarna avlider
Om någon av dödsbodelägarna avlider, måste man ta fram ett underlag för värdering av den avlidnes andel i det oskiftade boet. Det kan t ex vara den gamla bouppteckningen eller ett avtal mellan dödsbodelägarna. Andelens värde ska sedan justeras till värdet på dödsdagen. Handlingen bifogas till bouppteckningen och andelarna tas upp som en tillgång i bouppteckningen.

Upplösning av dödsbo
Dödsbodelägarna i den avlidnes dödsbo har rätt att säga upp avtalet om samlevnad i det oskiftade boet inom fyra månader om de så önskar.

Prioriterade skulder

Begravnings- och bouppteckningskostnader är sk ”prioriterade skulder”. Detta innebär att dessa kostnader ska betalas först och i sin helhet om den avlidne inte har tillräckligt med tillgångar för att täcka samtliga skulder. Anledningen till detta är förenkla för dödsbodelägarna så att de inte behöver prioriterade bort hjälp med begravning och bouppteckning om den avlidne hade mycket skulder.

Sambo

Sambos är ogifta par som ”stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande”. Efterlevande sambo ska alltid kallas till förrättningsmötet. Detta gäller även om sambon inte är dödsbodelägare eller begär bodelning.

Samboegendom

Vid en bodelning för sambos är det endast samboegendomen som ska fördelas. Samboegendom är den gemensamma bostaden som har köpts för gemensamt bruk och dess bohag. I samboegendomen ingår även skulder kopplade till tillgångarna i egendomen. Samboegendom kan t ex vara hus, bostadsrätter, tomträtter, bolån, möbler, linnen och porslin.

Däremot tar man exempelvis inte upp sommarstugor, bilar, cyklar, bankmedel och aktier i en bodelningen för sambos. Tillgångar som har skaffats innan förhållandet inleddes ska inte heller tas med i bodelningen.

Särkullbarn

Ett särkullbarn är ett barn som den avlidne hade med någon annan än efterlevande maka/make/partner. Särkullbarnet har rätt till arv på direkten till skillnad från ett gemensamt barn som ärver först efter den efterlevande.

Särkullbarns arvsavstående

Särkullbarnet kan välja att avstå sitt arv till förmån av efterlevande make. Då blir särkullbarnet istället efterarvinge likt ett gemensamt barn. Ett arvsavstående måste ske skriftligt och bifogas till bouppteckningen.

Den efterlevande maken får då arvet med ”fri förfoganderätt”. Det finns inga garantier att det uppskjutna arvet kommer att finnas kvar om den efterlevande använder upp tillgångarna. Den efterlevande kan dock inte testamentera eller ge bort det uppskjutna arvet.

Testamente

Ett testamente är ett juridiskt dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter dennes död. Testamentet vilka som ärver och kan åsidosätta arvsordningen. Undantag från detta är bröstarvingar som alltid har rätt till sin laglott. I ett testamente kan kan välja att ge fysiska och juridiska personer antingen legat eller en procentuell andel. Personerna som ärver kallas då legatarie respektive universell testamentstagare.

Tilläggsbouppteckning

Om något behöver ändras när bouppteckningen redan är registrerad, så behöver man göra en tilläggsbouppteckning. En tilläggsbouppteckning går till på samma sätt som den ordinarie bouppteckningen med bl a kallelser och förrättningsmöte. Man behöver dock inte skicka in hela bouppteckningen på nytt. Det räcker dock med att skicka in de utförda kompletteringarna eller ändringarna.

Universell testamentstagare

En universell testamentstagare är en fysiskt eller juridisk person ärver allt eller en andel av den avlidnes kvarlåtenskap. Universella testamentstagare är dödsbodelägare och ska kallas till förrättningsmötet.

Äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar där det är beskrivet vilken egendom som ska tillfaller vem vid dödsfall eller skilsmässa. Äktenskapsförord ska upprättas skriftligen, undertecknas av makarna och vara registrerat hos Skatteverket. Äktenskapsförordet ska bifogas till bouppteckningen och används slutligen vid bodelningen för att intyga om någon egendom är enskild.

Änka/Änkling

Änka/änkling är en person vars äktenskap har upphört via dödsfall. När den avlidne var änka/änkling behöver man ta hänsyn till den tidigare maken/makans/partnerns bouppteckningen då den kan ha betydelse för vilka som ärver och hur arvet ska fördelas. Om det t ex fanns efterarvingar i den tidigare avlidnes bouppteckning så blir de nu dödsbodelägare och ska kallas till förrättningsmötet.

Överlåtelse av arv

En överlåtelse av arv innebär att man själv bestämmer vem som ska få ta del av arvet. En överlåtelse kan göras utan eller mot ersättning. Vid en överlåtelse ska en skriftlig handling bifogas till bouppteckningen.

Relaterat

fakta om bouppteckning

10 saker man bör veta om bouppteckningen

guide bouppteckning arvskifte

Gör-det-själv-guide för bouppteckning och arvskifte

vad är en bouppteckning

Kortfattat info om bouppteckningens innehåll

Lycka till med bouppteckning & arvskifte!